TEXT OCH FOTO: PETER JANSSON
Bengt Hallén och Hallstaviks Elverk har få
kunder men lägst taxor i omnejden.
Med sina blott 2 060 lågspänningsabonnenter hör Hallstaviks
Elverk ekonomisk förening till de mindre medlemsföretagen i branschföreningen
Sveriges Elleverantörer. Men trots sin ringa storlek kan företaget
drivas vidare på ett rationellt sätt med nöjda andelsägare
och kunder, vettiga taxor och till och med ett litet överskott i verksamheten.
Det beror på ett flertal faktorer - främst nätets karaktär:
Hallstaviks Elverk har enbart distribution i tätorten Hallstavik, med
5 000 invånare som delar på de 2 060 uttagspunkterna.
- Vi har ett litet 10 kV-nät med bara 38 meter per abonnent. Det ger
låga drift- och underhållskostnader så vi kan hålla
nätavgiften nere, berättar Hallstaviks elverkschef Bengt Hallén.
- De senaste åren har vi också helt gått över till
distribution via kabel, bland annat för att minska underhållskostnaderna.
Den enda luftledning vi har i drift är faktiskt en kabel över
ån - men det är bara en tidsfråga innan den också
ligger i backen!
En mängd elföreningar
Hallstavik hör till Norrtälje kommun och ligger i Roslagen som
en liten ö mitt i Vattenfall Mälarnäts distributionsområde.
En historisk tillbakablick till 1960-talet ger en annan bild: Då var
Hallstaviks Elverk omgivet av en mängd små elföreningar
och det fanns en strävan att fusionera till en enda förening.
Men myndigheten sade nej: föreningarna skulle gå upp i Vattenfall,
och straffet för oviljan att gå med på detta var att man
endast gav halvårsvis förnyelse av linjekoncessionerna.
Men så småningom gav de andra föreningarna med sig och
Hallstavik blev kvar som enda elförening i trakten. År 1985 moderniserades
stadgarna enligt dåvarande RELs rekommendationer, och de har sedan
ändrats igen 1996, för att klara avregleringen och förändringar
i lagen om ekonomiska föreningar.
Kan inte sälja
Bland annat innebär stadgarna att andelsägare kan bara den bli
som äger en fastighet inom Hallstavik, vilket i praktiken innebär
att de runt 500 medlemmarna är villaägare samt mindre företagare
och industrier. Därmed kan inte elverket säljas ut bit för
bit till något annat företag, utan det krävs ett majoritetsbeslut
av två föreningsstämmor.
- Men det förekommer inga sådana diskussioner. Det har över
huvud taget aldrig funnits några tankar på försäljning,
varken hos medlemmar eller inom styrelsen, förklarar Bengt Hallén.
- Alla tycker faktiskt att det fungerar bra. De främsta skälen
till att de är nöjda är frånvaron av avbrott och det
låga priset.
Priset är naturligtvis till syvende och sist helt avgörande. För
en genomsnittskund i Hallstavik ligger taxan åtminstone tio öre
lägre per kWh än än hos det angränsande storföretaget.
Vilket beror på att Hallstaviks Elverk på sätt och vis
har en privilegierad ställning i trakten eftersom man inte har något
omgivande landsbydsnät. Med låga nätkostnader per kund kan
nätavgiften hållas nere.
- Ibland får vi till och med förfrågningar från folk
alldeles utanför vårt distributionsområde. De vill utnyttja
den fria elmaknaden och byta leverantör men tyvärr, vi måste
tacka nej. Som andelsförening ska vi bara förse våra egna
abonnenter med ström!
Men det är inte bara som elsäljare som Hallstavik inte kunnat
utnyttja den fria elmarknaden:
Avregleringen
- Avregleringen har i realiteten inte varit gynnsam för oss. Vi är
ju så pass små, med en omsättning på 30 GWh, att
det tyvärr inte gick att få ner energipriset när vi gick
ut på marknaden. Det fanns ingen som var intresserad av att bjuda
under vår nuvarande leverantör!
Hallstavik blev kvar hos Vattenfall. Men även om det inte gick att
göra något radikalt åt energikostnaden ligger man rätt
bra till tack vare de låga nätkostnaderna: Den rörliga avgiften
till hushåll är - inklusive alla fiskala avgifter - 12,5 öre
för nät och 49,53 för handel, summa 62,03 öre/kWh.
Apropå taxor, så har nästan alla kunder i dag enhetstariff.
Tidstariffen förefaller vara på väg bort:
- I och med det senaste inköpsavtalet har prisskillnaden minskat mellan
sommardagar och vinternätter. Därför har vi jämnat ut
skillnaden i taxan och gått ut till kunderna med ett erbjudande att
räkna på om tidstariffen fortfarande är meningsfull. Många
har övergivit den, berättar Bengt Hallén.
Förlorade Konsum
Avregleringen har också inneburit att elverket förlorat en kund,
Konsum, som gått över till koncerninköp. Ingen ny kund har
tillkommit.
- Men det skulle sitta fint att få över det numera MoDo-ägda
Hallsta Pappersbruk, som har lika stor elförbrukning som Malmö
stad!
Efter avregleringen har Hallstaviks Elverk drivits vidare som ekonomisk
förening med ett dotterbolag för elhandeln, Hallstaviks Elverk
AB. På grund av företagens storlek har Bengt Hallén blivit
både elverkschef för nätet och elhandelsanvarig för
handelsbolaget. En papperskonstruktion där man debiterar varandra för
tjänsterna - men vad annat kan man göra:
- Det är så reglerna har utformats och vi sköter särredovisningen
minutiöst enligt anvisningarna från Nutek, understryker Bengt
Hallén.
- Det är särskilt viktigt för oss små elverk att sköta
oss ordentligt för vi har inte så mycket resurser att sätta
in om myndigheten skulle starta en granskning. Och det enda vi hört
av Nutek är en telefonförfrågan när vi höjde en
taxa lite mer än de andra, eftersom den släpat efter.
God ekonomi
Hallstaviks Elverk har en god ekonomi. Elverket har inga lån, trots
att föreningen byggde ett eget hus med kontor och lager för några
år sedan (innan dess hyrde man in sig på en före detta
tandläkarmottagning!)
I fjol var intäkterna 5,9 miljoner och vinsten ca 500 000 kronor. Tidigare
har överskottet allt stått kvar i företaget men nu delades
300 000 ut som B-insatser till andelsägarna. I praktiken finns dock
dessa pengar kvar i företaget eftersom ingen får ut sin andel
med mindre än att han/hon säljer sin fastighet i Hallstavik.
Trots elverkets storlek och låga taxor blir det alltså en vinst,
och föreningen har råd att avlöna tre anställda: Dels
är det Bengt Hallén, som formellt är driftledare men efter
avregleringen allt mer blivit bunden till skrivbordet. Dels finns också
ytterligare en driftledare, Lars Erik Jansson, som kommit att bli huvudansvarig
för det praktiska arbetet på fältet. Elverket har också
en kontorist, Monica Westerberg, som sköter de flesta kundkontakterna,
fakturering och bokföring.
Men det mesta gör de tre anställda själva. Det kan handla
om allt fältjobb som förkommer på ett elverk - ibland får
man rycka ut och byta en säkring i ett servisskåp, en annan gång
får man snabbt ta fram nätkartor när någon vill gräva.
Har det snöat så skottar man själv, och alla de tre anställda
turas om att städa i elverkets lokaler.
- Vi gör så gott som allt själva och det håller kostnaderna
nere. Det här är ett litet familjärt företag i ett litet
familjärt samhälle. Närheten har sin speciella charm och
gör att man kan jobba snabbt och smidigt med de flesta frågor.
- Men det familjära är både på gott och ont. Det är
inte roligt att tvingas bryta för någon man mer eller mindre
är bekant med! Men på grund av närheten har man också
ofta lite hum om vad som kan ha hänt i de sällsynta fall man inte
få betalt för räkningen.
Skolungdomar
Elverkets personal klarar sig bra på egen hand men för större
jobb på fältet anlitas en elentreprenör och en gräventreprenör.
Det finns också tillfällen då man tar in lite extra personal.
Det är under varje jullov, då skolungdomar brukar få feriejobb
för att hjälpa till med mätaravläsningarna.
Nu inför sekelskiftet delar Hallstavik ett problem med runt 60 andra
företag: deras datasystem Epsilon klarar inte omställningen till
år 2000 (se artikel i ERA 3/97). Det känns lite märkligt
för en elförening som för bara tolv år sedan gick över
till dator efter att under alla år ha jobbat manuellt "med gåspenna",
utan några problem. Via Epsilons användarförening försöker
man komma fram till en lämplig lösning. Troligen blir det till
att gå över till Elegans, som levereras av det företag som
Epsilons leverantör Enator (f d Kommundata) bildat tillsammans med
Kraftdata. I så fall får man en smidig lösning som klarar
mycket mer än det gamla systemet - men kostnaden lär hamna på
ett par hundra tusen!
Familjetradition
Hallstaviks Elverk fyllde 80 år i fjol och är faktiskt något
av om inte ett familjeföretag, så i alla fall en familjetradition.
Sedan starten den 14 november 1916 har familjen Hallén spelat en
nyckelroll i nätets uppbyggnad och drift. Bengts farfar Johan Hallén
var var då föreningsmontör. På 1930-talet grundade
hans son Ernfrid en egen firma för elinstallation och bilel, men fortsatte
även han som entreprenör åt elverket. Ernfrid sålde
firman 1975, tio år efter sin pensionering. Bengt jobbade då
i firman, men i stället för att ta över efter far valde han
att bli förman på elverkstan i Hallsta bruk, och 1980 blev han
driftledare på Hallstaviks Elverk.
- Jag tyckte att man egentligen borde expandera familjeföretaget
för att driva det vidare, men var lite tveksam till om det skulle bära
sig så bra med anställda. Men jag kände mig inte heller
tvingad att fortsätta driva företaget för den goda sakens
skull.
- Nu har jag jobbat ett bra tag på elverket och vuxit in det. Det
här är ju faktiskt inte bara ett jobb, utan också något
som man sysslar med för att det är roligt, det är ett sätt
att leva!