Ny branschförening!

En ny branschförening som ska verka för "en alternativ oberoende infrastruktur" är under bildande. Den ska heta Svenska Stadsnätföreningen och rötter till den står att finna i bl a Linköping, Eskilstuna och Umeå.

TEXT: BENGT MAGNUSSON

Det är bara några månader sedan de två organisationerna på eldistributionsmarknaden, SEF och REL, slogs samman till en. Nu bildar ett antal företag i den bransch som sysslar med ledningsbunden distribution en ny! Varför? ERA ställde frågan till ett par av de aktiva bakom bildandet av "Svenska Stadsnätföreningen". Ingenjör Olle Nilsson på Tekniska verkens i Linköping marknadsavdelning:
­ Upprinnelsen till det här ligger i det uttalande som kommunikationsminister Ines Uusmann gjorde för något år sedan om det olämpliga i att kommuner ägnar sig åt kabelhantering för telekommunikationer etc. Detta målade för några av oss upp en skräckvision av ett slags kabelgrävandets Vilda västern, där allsköns företag kunde slå sig in. Vi på Tekniska verken t ex har tio års erfarenhet av optokabelförläggning. Vi har lagt 70 kilometer kabel i backen (plus att vi opererar med tre radiolänkenheter) för övervakning, styrning mm och vi har jobbat med utveckling av verktyg, hjälpmedel, metoder.
­ Hur beter man sig exempelvis om man skulle råka gräva av en fiberkabel när det är 20 grader kallt? Sådana problem försöker vi lösa och vi samlar kunskaperna i en erfarenhetsbank.
­ Nu är det så att det finns ett stort intresse bland flera andra kommuner för den här tekniken och vad den ger för möjligheter åt gamla traditionella eldistributörer att erbjuda plusvärden åt kunder, befintliga och nytillkommande. Så vi samlades till ett första möte här i Linköping i slutet av januari (1997) för att dra upp riktlinjerna.

Telia bjuds spetsen
Senare har möten hållits i maj och augusti och det framgår klart att den aktör som bjuds spetsen är Telia. Den statliga telejätten behärskar 80 procent av fibermarknaden och jobbar väl skyddad av sitt snart hundraåriga monopol.
Däremot har inte de drivande krafterna bakom Stadsnätföreningen uppfattat intresset från Sveriges Elleverantörer som överväldigande:
­ Nej, därifrån har det varit ganska tyst, säger både Olle Nilsson och en av de övriga tre personerna i arbetsgruppen bakom den nya organisationen, Lars Hedberg på Stokab, ett bolag som driver Stockholms fiberoptiska kommunikationsnät:
­ Vi har noterat ett visst intresse från Elleverantörerna men ingen egentlig återkoppling, så vi sa att OK, tåget går nu och vill Elleverantörerna vara med: varsågod och hoppa på!

Elleverantörerna agerar
Nu har det dock hänt saker på Elleverantörernas sida. Anders Pettersson, Elnätrådets sekreterare, har gått ut med ett meddelande av vilket framgår att Elleverantörerna arbetar med kommunikationsnät, även kallade stadsnät. Det omfattar ett brett fält från optofiber till forskning till hur elnätet ska kunna användas för tele- och datakommunikation. Arbetet kommer att bedrivas från södra regionkontoret i Kristianstad, och Jan Svensson håller i arbetet (han börjar där vid årsskiftet).
Arbete styrs av en kommitté under Elnätrådet. Ledamöter är Anders Hjalmarsson, Umeå Energi, Friedhelm Stüven, Borås Energi, Bengt Ahlmann, Sydkraft, Anders Raginia, Alingsås Energi och Anders Pettersson, Elleverantörerna.
Frågor kring förutsättningar kring arbetet med kommunikationsnät, i första hand optofiber, och affärsplan för det enskilda företagets arbete med dessa frågor är väsentliga.
Två arbetsgrupper har därför i uppdrag att se närmare på dessa frågor.
Sten Ekstrand, en av Elleverantörernas jurister, kommer att specialisera sig på frågor kring kommunikationsnät. Han arbetar nu med att ta fram information om lagreg-ler som styr verksamheten. Han kommer även att hjälpa till med avtalsfrågor.
Av ekonomiska skäl är det inte möjligt att dra fram optofiber till alla slutkunder. Ett alternativ vore att använda det befintliga elnätet för att överföra tele- och datakommunikation den första sträckan från kunden för att sedan övergå till optofiber, säger Anders Pettersson.
Sveriges Elleverantörer satsar därför forskningspengar på att undersöka hur det befintliga elnätet ska kunna användas för tele- och datakommunikation. 

Åter till artikellistan