TEXT OCH FOTO:BENGT MAGNUSSON
Nu kunde det vara nog!, utbrister Svante Sjölund där han står mitt i den blötsnötyngda granskogen med sin motorsåg. Svante är en av de hjältar som kämpade för Graninges ära, när vädergudarna ruskade om företagets förtroende bland Höga kustens elkunder.
Jag reser upp från barmarkens och plusgradernas nollåtta
till Ångermanlands blötsnöhelvete fredagen vecka 2. Efter
fem timmars rundtur i nätchefen Paul Gerdins bil är min bild klar:
detta hade vare sig Graninge eller något annat elbolag kirrat! Snödjupet
är 90 centimeter och de snötyngda träden bugar djupt mot
det vita täcket. Kraftledningarna har tjocka snörör, spannen
sviktar betänkligt mot marken. Här och där har snötyngden
böjt träden med påfall som följd, kortslutningarna
är legio, åtkomligheten blir ett fall för fysiskt starka
personer.
Per Rosenholm och ingressens Svante Sjölund är två av de
ca 80 man som Graninge engagerat i röjningsarbetet efter den värsta
blötsnökatastrofen på 30 år.
- Det går tungt nu, säger de. Men de verkar mera förbannade
än uttröttade:
- Ja, nu har vi inte så många kunder kvar att koppla in, men
kommer det mer snö i morgon (lördag) får vi börja om
på nytt. Vi tycker att det här kunde räcka.
Meteorologerna ger dem tyvärr dystra utsikter, och mycket riktigt,
när jag ringde tillbaka på lördagen hade det fallit ny blöt
snö. Men det var regn på gång, hett efterlängtat.
Regn och lite plusgrader skulle göra susen -- och det blev också
fallet under helgen som följde.
Stort mediapådrag
Ovädret på södra norrlandskusten med åtföljande
elavbrott blev naturligtvis den nyhetsfattiga säsongens stora mediapådrag.
Och kunderna, de tålmodiga ångermanlänningarna, led av
situationen.
Lokala tidningar var fyllda av historier som den om Matilda Nordin, 82,
i Näs-änget utanför Nordingrå, som var strömlös
dygn i sträck men med hjälp av brandkåren, vedspisen och
en stark förtröstan på Gud klarade sig i allafall. Petrus
Sundkvist, en äldre gentleman utanför Mädan, var glad över
sitt beslut för 30 år sedan att inte kasta ut vedspisen vid renoveringen.
Skolor stängde, näringsidkare hindrades från att producera
sina varor. Mjälloms bröd blev inte bakat, virke blev inte uppsågat.
Med all rätt kände människor vanmakt och vrede, kraven på
ersättning framfördes med hetta. Många har gjort förluster
i produktionsbortfall till sexsiffriga belopp.
- Visst förstår jag elkundernas situation, säger Paul Gerdin
där han sitter vid ratten och passar på att inspektera läget
med egna ögon denna snöfallsfria dag.
- Jag bor ju själv här så jag kan mycket väl förstå
våra kunder och deras situation. Men jag hävdar: detta är
en naturkatastrof! Den kunde knappast ha undvikits trots den planmässiga
röjning som vi ägnat oss åt i åttaårsintervall
sedan länge.
Elsäk godkände planer
- Vi har uppfattat signalerna från Håkan Lidman på Elsäkerhetsverket
och har svarat på de påpekanden som har kommit från det
hållet. Han har godkänt vår långtidsplan.
- Vi bygger också med PEX eller jordkabel när vi förnyar
näten, men kom ihåg att vi har 9 000 kilometer ledning och av
det bygger vi om ca 2,5 procent årligen. Det här tar tid, man
kan inte bara knäppa med fingrarna och önska sig att allt skulle
vara trädsäkert i en hast.
- Träden växer relativt snabbt längs älven och vid kusten
(hög bonitet) och det gör att vi har beslutat att korta ner åttaårsintervallet
till sex år lokalt. Men detta kostar stora pengar.
Ersättningsanspråken
Paul Gerdin var för dagen inte säker på hur företaget
skulle hantera ersättningsanspråken. Som bekant agerade företagsledningen
något senare, och vd Bo Källstrand kunde meddela att Graninge
av "serviceliknande" skäl skulle ersätta hushållskunderna
med 500 kronor om de varit frånkopplade minst tolv timmar, 1 000 kronor
för mer än fyra dygn. Industrikunder bjuds på nätavgiften
för januari. Icke alla är nöjda därmed.
Bo Källstrand medger att de långa avbrotten är ett misslyckande
men att väderförhållandena under den aktuella veckan varit
extrema:
- De flesta avbrott har skett där vi uppfyller normerna, men när
vi rett ut den akuta situationen kommer vi att se över våra rutiner
och arbetsformer. Finns det förbättringar att göra kommer
de att göras, sade han i ett TT-meddelande.
Bristen på reservel allvarlig
Naturligtvis reses krav på ersättning och bot och bättring
i en sån här situation. Det har Graninge fått erfara och
det gäller även de kringliggande distributörerna, Härnösand,
Kramfors, Örnsköldsvik, Båkab.
LRF:s länsbas Stig Högberg efterlyser breda efterföljande
samtal för att komma tillrätta med elförsörjningen i
framtiden. I Nya Norrland säger han att han själv, mjölkbonde,
har klarat sig utan avbrott hittills. Och trots ett relativt stort lantbruk
med 40 mjölkkor, har han ingen reservkraft på gården. Här
finns väl en mycket allvarlig brist för Elsäkerhetsverket
och andra myndigheter att ta tag i? LRF har ju centralt inte givit något
som helst stöd till eller ställt några som helst krav på
sina medlemmar att investera i reservkraft. En av tio bönder har insett
allvaret och skaffat reservel.
Men om det inte räcker med den ekonomiska sidan av produktionsbortfall
har vi ju djurskyddsaspekten. Hur länge till ska mjölk- och fjäderfäproducenter
tillåtas kunna utsätta sina djur för plågor om elen
faller bort? Varför tiger veterinärkåren om detta? Jordbruksverket?
Och varför agerar inte jordbruksdepartementet, som i fråga om
de vidriga kreaturstransporterna nere i Europa visat hög retorisk svansföring,
Annika Åhnberg?
Någorlunda nöjd bonde
Vi träffade en inte alltför missnöjd kund, Paul Gerdin och
jag, när vi körde upp på backen till en stor gård
utanför Ullånger.
Per Edholm har reservkraft till sina 22 mjölkkor och sina ungdjur,
men det har varit slitsamt ändå:
- Jag fick liksom passa in mjölkningen mellan avbrotten, berättar
han. Mjölkning klockan ett på natten hör inte till vanligheterna
och en morgon kom jag i säng halv sju (!). Men jag vet ju att Graninges
gubbar jobbar och sliter med det här, och i det instämmer brodern
Ivar, f d Graningeanställd, som också kommer ut på backen
och snackar lite med oss.
Utvärdering på gång
Att sociala myndigheter och räddningstjänsten i statlig och landstingskommunal
regi samlas till krismöten är fullt naturligt och katastrofen
har lärt berörda ansvariga en hel del. Nu vidtar utvärdering
och troligen kommer bl a Telias agerande eller brist på agerande att
närmare skärskådas.
Utan tvivel spelade den olyckliga timingen med Graninges pågående
och svårbegripliga varumärkeskampanj in. "Dress-code för
ett kostnadsmedvetet näringsliv: Islandströja och raggsockor."
Nej, det var inte så bra att se den annonsen på samma tidningsuppslag
som ett reportage från avbrottens Ångermanland -- eller uppklistrad
på stortavla mitt i Kramfors. Det tärde på trovärdigheten
och gjorde inte enbart budskapet svårt att begripa.
Hearing i departementet
Storstörningarna i Höga kusten-området föranledde att
näringsdepartementet kallade Elleverantörerna till en hearing
den 14 januari. Representanter från Nätmyndigheten, Elsäkerhetsverket,
ÖCB och Svenska Kraftnät deltog också i mötet. Baserat
på uppgifter från de mest berörda nätägarna Båkab
Energi Nät, Härnösand Elnät och Graninge Energinät
hade Elleverantörernas regionkontor i Norr gjort en första sammanställning
av händelserna.
Elleverantörerna kommer oberoende av detta snarast att utvärdera
händelserna i samarbete med de drabbade företagen. Erfarenheterna
från störningen kommer att tas till vara vid utvecklingen av
olika typer av rekommendationer och standards. Oberoende av åtgärder
måste i sådana fall insatserna präglas av en rimlig balans
mellan de kostnader som dessa medför för kunderna och det samhällsekonomiska
perspektivet, säger föreningens vd Jan Samuelsson. Sveriges Elleverantörer
ska följa upp erfarenheterna från mellersta Norrland vid en serie
möten som inleddes i slutet av januari.
Sven-Arne Staflund vid Härnösands Elnät anser att ropen på
ersättning rör sig om dåligt underbyggda utspel från
myndigheternas sida. De kunder som berörts av strömavbrotten och
som själva bott mitt i snökaoset har enligt honom visat större
förståelse:
- Det är lätt att sitta på avstånd och tycka. Själva
anser vi att vi löst en besvärlig situation på ett bra sätt,
säger han till TT.
Ellagens bestämmelser
Elleverantörernas jurist Sten Ekstrand har utrett den nya ellagens
bestämmelser för ersättning vid händelser av det refererade
slaget (se EL Nytt nr 1/1998-01-08). Skadeståndsansvaret vid avbrott
i elöverföringen behandlas i de allmänna avtalsvillkoren.
I dessa anges att kunden har rätt till ersättning endast om avbrottet
förorsakats av vårdslöshet eller försummelse från
elbolagets sida. Bestämmelserna är desamma som gällde före
den nya ellagen. Kunden har bevisbördan för att vårdslöshet
eller försummelse hos elbolaget föreligger.
När det gäller det stora avbrottet i Ångermanland är
det svårt att uttala sig om hur utfallet skulle bli vid en rättslig
tvist. Beträffande drabbade kunder som ej faller under konsumentreglerna
i 11 kap i ellagen, dvs näringsidkarna, torde det vara svårt
för dessa att med framgång göra gällande ersättningsskyldighet
från elbolagens sida, försåvitt inte dessa på något
sätt anses ha varit försumliga.
I övriga fall, dvs hushållskunderna, framstår det, mot
bakgrund av vad som framkommit i massmedia om väderförhållandena,
inte som orimligt att anse att fyra förutsättningarna i 11 kap
10 § ellagen (se denna) är uppfyllda. I vilket fall finns det
skäl att understryka en sak. Även om skadeståndsskyldighet
skulle anses föreligga är den ersättningsberättigade,
oavsett om det är en enskild konsument eller en näringsidkare,
skyldig att begränsa skadan.
Man kan inte, som framskymtat i något nyhetsinslag, enbart p g a att
det är elavbrott, stanna hemma från arbetet, och hänvisa
till att man måste hålla värmen uppe genom att elda med
ved, och räkna med att få ersättning för förlorad
arbetsförtjänst. För rätt till ersättning för
sådant måste uppställas krav på att det är något
som förstörs om ej värmen upprätthålls.
Som Vätterns yta
Skulle vi trädsäkra ledningsgatorna i all skogsmark handlar det
om 192 000 ha skog dvs ungefär samma yta som Vättern. (Europas
största skogsägare, SCA, har ca 10 ggr denna yta och den motsvarar
60 procent av Graninges skogsinnehav). Kostnaden för att bredda ledningsgatorna
är 12 miljarder (under 40 år)! Skulle vi gräva ner allt
som jordkablar handlar det om 36 miljarder kronor, säger Leif Andersson
och Anders Pettersson som räknat på saken på Elleverantörernas
kansli. Vem betalar?