Hybriderna
kommer nästa år
Hybridbilar, som drivs både med el och flytande bränsle, är nu så pass färdigutvecklade att de kommer att introduceras i Sverige under nästa år.
TEXT OCH
FOTO:
PETER JANSSON
 |
|
|
Toyotas
nya hybrid Prius.
|
Först ut på plan blir Toyota Prius. Det är en medelstor
familjebil som redan sålts i 30 000 exemplar i Japan. Prius är
byggd så att den går på ren batteridrift vid starten.
Vid hastigheter över 10 kilometer i timmen drivs bilen huvudsakligen
med bensinmotorn, och elmotorn används som hjälpmotor. På
detta sätt har man fått ner bensinförbrukningen och därmed
minskat utsläppen kraftigt. Bensinförbrukningen uppges nu vara
nere i 0,3 liter per mil, och Toyota arbetar på att få ner
den ytterligare med hjälp av en effektivare bensinmotor. Prius är
utrustad med nickel-metallhydridbatterier. I Japan säljs bilen för
runt 140 000 kronor och i Sverige lär den hamna strax under 200 000.
Det gör att denna hybrid med tanke på den lägre bensinförbrukningen
kan bli ett kostnadsmässigt alternativ till konventionella bilar.
Prius har mindre elmotor och mindre batterier än de flesta andra
hybridfordon, som brukar gå att köra enbart på ren batteridrift
i stadstrafik.
Toyotas Prius är bara en av nya hybrider som är
på gång. I Japan finns ytterligare 6 000 hybridfordon från
andra tillverkare ute på vägarna. Merparten av dessa drivs
med el och bensin eller el och metanol. Däremot finns det bara 1
500 batteridrivna elbilar i drift i landet. På grund av den begränsade
körsträckan har batteribilarnas expansion stannat av de senaste
åren, men det kan vända när nya batterier kommer.
Hybridfordon har i genomsnitt dubbelt så hög
bränsleeffektivitet som konventionella fordon, samt halva utsläppen
av CO2 och hälsovådliga ämnen.
Hybrider körs, förutom på el, på bensin, metanol
(träsprit), etanol (vanlig sprit), naturgas (metan), stadsgas eller
vätgas. De närmaste åren kommer hybrider att spela en
allt större roll i strävandena att få ner bränsleförbrukning
och utsläpp från trafiken.
Man kan fråga sig om utvecklingen av hybridfordon
innebär att den batteridrivna elbilen, som det satsats så mycket
på i bland annat Sverige, är på väg att bli historia?
Troligen är svaret nej. Dessa elbilar kommer enligt branschbedömare
att ha sin plats på den framtida fordonsmarknaden, och väntas
även öka i antal.
Tjänstebilar
Batteridrivna bilar kommer troligen att vara nischfordon, exempelvis företagsbilar,
för kortare körsträckor på 10 till 20 mil om dagen.
Det har hänt en hel del med dessa bilar de senaste åren. Fordonen
har utvecklats tekniskt och prestandamässigt. Inte minst utvecklas
nya batterier som en spin-off-effekt av utvecklingen av batterier för
mobiltelefoner.
Hittills har körsträckan med batteridrivna bilar varit 5 till
10 mil med bly- eller nickel-kadmiumbatterier. När nickel-kadmiumbatterierna
kom för några år sedan var de dyra. Ett batteripaket
kostade runt 140 000 kronor, men efterfrågan har sedan pressat ner
priset till drygt 40 000.
Nu finns det också nickelmetallhydridbatterier
som klarar en körsträcka på 20 mil mellan laddningarna.
Dessa batterier används i den omtalade Toyota Rav 4, men bilen finns
än så länge bara i en provserie.
Nya
batterier
Den batteriteknik som verkar mest lovande är litium-jonbatterier.
I flera år har de stora batteritillverkarna aviserat att dessa batterier
är på gång och nu verkar det till slut som om de ska
komma till skott. Nästa år ska Saft och Alcatel lansera serietillverkade
litium-jonbatterier, som uppges ge en körsträcka på över
20 mil. Elbilen Peugeot 106 ska då komma med dessa batterier. Priset
för batterierna antas bli avsevärt lägre än introduktionspriset
på nickel-kadmiumbatterier. Även Honda har sagt att man ska
lansera en elbil med litium-jonbatterier nästa år.
Bränsleceller
Det som antas bli framtidens dominerande fordonsteknik är bränsleceller,
som gör el för motordriften ur bränsle som metanol eller
trycksatt vätgas. Bränsleceller ger också värme,
som kan värma upp fordonet vintertid. Världens sju största
biltillverkare har lagt ner stora resurser på utveckling av bränslecellsfordon
de senaste åren och de första fordonen antas komma i serietillverkning
inom fem år.
Drivkraften för utvecklingen är främst
den nya lagstiftning om miljöfordon som finns i 38 delstater i USA,
men också de strävanden mot mer miljövänlig trafik
som finns hos andra stater världen över, och hos mellanstatliga
organ som exempelvis EU, IEA och FN.
Elföretagen bränsleleverantörer
TEXT: PETER JANSSON
Tvärtemot vad många tror innebär utvecklingen av hybrid-
och bränslecellsfordon inte att elbranschens företag kommer
att förlora sin roll som leverantörer av fordonsenergi till
elfordon:
• När det gäller hybridfordonen, som ska lanseras nästa
år, kommer behovet av batteriladdning under parkering och nätter
att öka allt eftersom fler fordon tas i bruk.
• När sedan bränslecellsfordonen kommer ut på marknaden
om ca fem år blir elbranschen ännu viktigare:
Bränslecellerna kommer med stor sannolikhet att
drivas med metanol, som vanligen tillverkas av jordbruks- eller skogsprodukter,
men också kan utvinnas ur naturgas med hjälp av el. Det viktigaste
bränslet för bränsleceller kan dock bli vätgas, som
utvinns ur vatten med hjälp av el (elektrolys). Det enda utsläppet
vid vätgasdrift är vatten. Det blir alltså noll utsläpp
från vätgasdrivna bränslecellsfordon. Därför
satsas mycket på utveckling av dessa, och de stora biltillverkarna
räknar med att en lansering ska kunna ske år 2004 eller 2005.
Om vätgasdrift slår igenom kan elbranschen få spela en
viktig roll när det gäller att minska utsläppen av CO2
och miljöskadliga ämnen från förbränning. Elbranschen
kan bli samhällets miljövän nummer ett!
Bränsleceller kan dessutom användas för
lokal produktion av el och värme i fastigheter. Både Vattenfall
och Sydkraft har genomfört lyckade försök med naturgasdrivna
bränsleceller.
Infrastruktur
Den stora utmaningen är utbyggnaden av en infrastruktur för
laddning och tankning av de nya miljöfordonen. Det kommer att behövas
uttag för laddning på parkeringsplatser och det kommer att
behövas laddstationer för snabbladdning, även om de flesta
nog kan klara sig med ett uttag för nattladdning hemmavid.
När det gäller metanol och vätgas kommer
bl a säkerhetskrav att medföra behov av större investeringar
i infrastruktur än för batteriladdning. Troligen kommer de nuvarande
bensinmackarna att kompletteras för tankning av metanol och vätgas.
Vätgasen kan tillverkas lokalt på macken, vilket kommer att
ställa krav på det lokala elnätet.
Sammantaget innebär detta att både elhandels-
och elnätföretag kommer att tjäna på introduktionen
av de nya typerna av elbilar, hybriderna och bränslecellsbilarna.
LÄS MER om de nya elbilarna i ERAs papperstidning!