Dansk
avreglering med köptvång
Danska regeringen
och miljöminister Svend Auken har gjort en helomvändning och vill
nu avreglera hela elmarknaden i Danmark.
TEXT: PETER JANSSON
Miljöministern har gjort sig känd för att ha en negativ
inställning till en öppning av elmarknaden. Men nu har regeringen
i förhandlingar med de borgerliga partierna kommit fram till ett utkast
till en lag om avreglering eller omreglering, som är ett mer
rättvisande uttryck. För det ser ut att bli en fri handel omgärdad
med en mängd regler som ska gynna miljövänlig elproduktion.
 | |
| Svend Auken. |
Den stora nyheten är dock att det ska bli möjligt för alla kunder oavsett storlek att köpa sin el från valfri leverantör.
Billiga elpriser
Den kommande lagen ska säkra följande principer:
Konsumentskydd, billiga konsumentpriser och fritt val av elleverantör.
Tillgång till elsystemet på objektiva och icke-diskriminerande
villkor.
Ett fortsatt väl fungerande system med hög energi- och kostnadseffektivitet,
kvalitet och försörjningssäkerhet.
En väl fungerande och konkurrenspräglad marknad för
produktion och handel med el med fortsatt satsning på energisparande.
Internationella miljöförpliktelser ska uppfyllas.
En ökad ramstyrning ska ge marknadsaktörerna flera individuella
valmöjligheter.
Det är inte klart när den nya lagen ska börja att gälla.
Det som nu föreligger är endast ett utkast, men ett färdigt
lagförslag har utlovats inom kort.
Det nu föreliggande utkastet till reformering måste ses i ljuset
av den danska elmarknadens speciella karaktär. Den är inte bara
hårt styrd av politikerna med starka inslag av ökad andel förnyelsebar
miljöproduktion. Företagens struktur är uppbyggd nedifrån
och upp: Förbrukarna äger distributionsbolagen, som äger
kraftverken, som i sin tur äger de två samarbetsbolagen Elsam
och Elkraft. Elsam finns på Jylland och Fyn och ägs av ett 70-tal
distributörer, Elkraft finns på Själland ägs av ca
20 distributörer samt Köpenhamns kommun.
Så här lyder huvuddragen i utkastet:
Marknadsöppningen
En full marknadsöppning ska genomföras på ett sådant
sätt att man ska säkra alla elförbrukares möjlighet
att göra ett fritt val av elleverantör. För att ytterligare
främja näringslivets konkurrenskraft kan man komma att överväga
att genomföra en stegvis öppning på väg till en full
marknadsöppning för verksamheter som förbrukar under 100
GWh/år. Marknaden för förbrukare över denna gräns
öppnades 1997.
Både före och efter full marknadsöppning finns behov av
elföretag med leveransplikt, så att alla förbrukare garanteras
elleveranser på rimliga villkor, understryker man i utkastet.
Företagsreglering
De nuvarande eldistributionsföretagen ska i framtiden fungera som nätföretag.
Om företagen också vill syssla med andra uppgifter, ska dessa
bedrivas i separata bolag.
Så här vill danskarna ha sin företagsstruktur med olika
aktörer på elmarknaden:
Produktionsföretag och elhandelsföretag ska skötas på
gängse kommersiella villkor.
Nätföretag ska ha ansvar för att driva elnäten,
och i dessa företag ska direkt eller indirekt valda representanter
för förbrukarna ha majoritetsinflytande. För nätföretag
ska det, frånsett en rimlig förräntning på insatt
kapital, inte vara möjligt att ge någon avkastning till ägarna.
Försörjningsföretag ska erbjuda elleveranser till alla
förbrukare i sitt försörjningsområde. Direkt eller
indirekt valda förbrukarrepresentanter ska ha minst en tredjedel av
rösterna i dessa företag. Ägaren ska ha rätt till en
prisreglerad förtjänst.
Systemansvariga verksamheter ska ha ett minimum av offentliga representanter
i sin styrelse. Bortsett från rimlig förräntning på
insatt kapital ska ägarna inte få någon avkastning. Staten
ska ha förköpsrätt vid försäljning av stamnät.
Koldioxid-begränsning
För att Danmark ska kunna leva upp till internationella förpliktelser
införs en ny ramstyrning med kriterier för byggande av ny produktionskapacitet,
och kvoter för elsektorns samlade utsläpp av koldioxid.
Ett kvotsystem ska införas liksom andra flexibla ramar enligt Kyotoöverenskommelsen,
det rör sig om så kallad Clean development mechanism och Joint
implementation. För perioden år 2000 till 2003 fastställs
ett årligt tak för elsektorn, och om det blir överfyllt
kan kvoten föras över till nästa år.
Miljövänlig elproduktion
För att säkra en utbyggnad av miljövänlig förnyelsebar
elproduktion på en öppen elmarknad införs regler enligt
följande principer:
Grön el ska certifieras för att skapa en grund för gradvis
utveckling av en marknad för "gröna certifikat". Systemet
kommer att omfatta elproduktion från vindkraft, biomassa, solceller
och vattenkraftverk på mindre än 10 MW.
Privata befintliga anläggningar baserade på förnyelsebar
elproduktion får under en övergångsperiod ett garanterat
avräkningspris mot en elbörs samt ett elproduktionsbidrag, som
ska säkra rimliga avskrivningsvillkor på redan gjorda investeringar.
Därefter får dessa anläggningar gröna certifikat och
ska sälja elproduktion och gröna certifikat på marknadsvillkor.
Nya anläggningar baserade på förnyelsebar energi kommer
under en inkörningsperiod att vara säkrade ett reglerat avräkningspris,
och ett minimipris på gröna certifikat.
Elverksägda vindkraftverk och biokraftverk som finansierats med
de nuvarande reglerna ska inte få det minimipris för el genom
försäljning av gröna certifikat som ska gälla för
nya anläggningar. Det får däremot de nya elverksägda
förnyelsebara anläggningarna, och de vindkraftverk som man under
de kommande åren är skyldiga att bygga enligt gällande regler.
Den omdiskuterade principen enligt lag 486 om plikt för alla elförbrukare
att köpa el från så kallade prioriterade anläggningar
ska gälla. Som ett led i detta ska särskilda förnyelsekvoter
utformas. Alla förbrukare ska vara tvungna att köpa en stigande
andel el från förnyelsebar produktion. Som ett konkret mål
ska man fastställa att dessa kvoter för åren 2000 till 2004
utformas så att man uppnår att en viss procent av elproduktionen
är förnyelsebar år 2004.
Mindre så kallade "decentrale" och industriella kraftvärmeverk
som inte ägs av elverk, ska tills vidare ha kvar de nuvarande avräkningsreglerna.
Den särskilda kraftvärmegarantin ska vara kvar. Den gäller
till år 2006 och gör det möjligt att prioritera produktionen
från större så kallade "centrale" kraftvärmeverk
även om dessa kommer på ekonomiskt obestånd.
Innan detta år är slut ska politikerna utarbeta en mer ingående
beskrivning av hur den kommande "gröna marknaden" ska organiseras,
bland annat ska man ta hänsyn till att marknadens olika aktörer
behöver stabila ramar och att en teknikutveckling är nödvändig.
Produktionsföretag
Produktionsföretagen befrias från vila-i-sig-själv-principen
(en självkostnadsprincip som innebär att företagen slipper
skatt men då inte heller får ge vinst) och elförsörjningsplikten.
Men de ska i gengäld själva täcka de omkostnader som de tagit
på sig eller blivit pålagda, bland annat när det gäller:
Så kallade stranded costs (skrotning av gamla anläggningar,
take-or-pay gasköpsavtal, pensionsavtal.)
Uppfyllande av sin försörjningsplikt till rimliga priser
gentemot fjärrvärmekunder.
Utnyttjande av biomassa och utbyggnad av vindkraft.
Övervakning
En oberoende så kallad Energipriskommitté skapas. Den ska ersätta
nuvarande instanser och utöva tillsyn över energisektorn samt
ta emot ärenden för prövning. Besluten ska kunna överklagas
till en nämnd.
Kraftledningar
De nuvarande reglerna för kraftledningar ska ändras så att
man får en ökad användning av kabel för 150 och 132
kV. 400 kV ska fortfarande få dras som luftledning, utom i särskilt
känsliga områden.
Beskattning
Alla elföretag, även de kommunala, blir skattepliktiga. De nuvarande
reglerna vid försäljning av kommunal elförsörjning blir
kvar. Reglerna infördes när Vattenfall skulle köpa Nesa,
och innebär att det är omöjligt att sälja ett kommunalt
energiföretag eftersom hela köpeskillingen då konfiskeras
av staten genom en motsvarande minskning av statsbidraget till kommunen.
Politikerna ser fram emot att staten ska öka sina intäkter genom
olika slag av avgifter och skatter från energiförsörjningen,
från nuvarande beräknade 1,3 miljarder danska kronor för
1999 till ca 2 miljarder om året. Det ska ske genom införande
av koncessionsavgift för nätföretag, minskning av statliga
bidrag till förnyelsebar energi, och beskattning av elföretag.
Detta var förslagen i det utkast som förelåg den 2 februari.
Det blir förmodligen en del ändringar innan ett slutligt lagförslag
presenteras. Danska branschbedömare menar att det är helt omöjligt
att säga när lagen verkligen blir klar. I bästa fall kan
den komma under våren.