DEF fördömer nya ellagen

Danska Elverksföreningen riktar mycket hård kritik mot det lagförslag som ska avreglera landets elmarknad. Föreningen anser att lagen strider mot grundlagen och hotar med att pröva den i domstol.

TEXT: PETER JANSSON

Danska Elverksföreningens kritik gäller inte principerna i det förslag till omreglering, som de politiska partierna kom överens om den 3 mars. Det man vänder sig mot är den utformning reglerna fått i det lagförslag som regeringen och miljöminister Svend Auken tagit fram. Lagförslaget har snickrats ihop i all hast och Elverksföreningen fick bara en dryg vecka på sig att gå igenom det och komma med sitt remisssvar.
- Förslaget till ny elförsörjningslag är skamligt och utomordentligt oroväckande. Det kan knappast vara i linje med de intentioner som de politiska partierna ursprungligen hade som grundförutsättningar då de ingick sin uppgörelse, säger Flemming Bay-Jensen, styrelseordförande i Danska Elverksföreningen DEF.

Stort godtycke
Lagförslaget lägger kvarnsten efter kvarnsten om halsen på elbolagen! På en konkurrensmarknad finns det krav på flexibilitet i ägarformer och beslutsfattande, liksom när det gäller bolagsmässig uppbyggnad och finansiering. Något sådant kan det emellertid inte bli tal om med det föreliggande lagförslaget, förklarar Flemming Bay-Jensen.
- Oavsett om det gäller bolag som är verksamma på monopolområdet, eller bolag som är verksamma på konkurrensmarknaden, är det så att lagförslaget helt saknar företagsmässiga tankegångar och normala bolagsmässiga friheter!
Nu vill DEF väcka debatt för att få igenom ändringar innan lagen klubbas i Folketinget, vilket väntas kunna ske innan sommaren. Föreningen och dess jurister har allvarlig kritik på ett flertal punkter. Förslaget är dock redan godkänt av Danmarks justitiedepartement, vilket motsvarar lagrådets granskning i Sverige.

Lagförslaget är skamligt! Det anser DEF:s ordförande Flemming Bay-Jensen. Foto: Sonja Iskov.

Huvudpunkterna i kritiken:
DEF vänder sig mot att lagen ska tvinga alla distributionsbolag att överföra sina ägarandelar i främst produktion till de nya nätbolagen, som ska ha helt reglerade nätavgifter. DEF menar att det är tydligt att regeringen verkar vilja undanhålla dessa värden i distributionsbolagen från den dispositionsrätt som tillhör bolagens ägare, andelsägarna. Detta är expropriation och strider enligt DEF:s jurister mot grundlagen. Saken är så viktig för bolagen att DEF inte kommer att tveka att ta till en rättslig prövning i domstol, om det nuvarande lagförslaget klubbas igenom.
DEF vänder sig också mot förslaget att förbrukarna (kunderna) ska få ägarmajoritet i nätbolagen. De nuvarande distributionsbolagen ägs ju inte av förbrukarna utan av en del av dessa, andelsägarna.
Lagförslaget är så utformat att de nuvarande distributionsbolagen får svårt att överleva på en konkurrensmarknad, annat än som nätbolag, menar DEF. Därmed fråntas bolagen sin nuvarande näring, att sälja el. Dessutom kommer lagförslaget att göra det svårt för produktionsbolag att få sina nuvarande ägare att att ställa upp med tillräckligt med kapital för finansiering av verksamheten.
DEF konstaterar också, att inhemska eller utländska företag som inte bedriver nätverksamhet men är ägare till elproduktion kan ta ut förtjänst från produktionen och stoppa in det i till exempel elhandel - men det kan inte de nuvarande distributionsbolagen göra. Detta är ett brott mot en allmän likställighetsprincip och leder till en oacceptabel snedvridning av konkurrensen, understryker DEF.
DEF anser även att lagförslagets detaljreglering går längre än det politiska avtalets skrivningar om ramstyrning ger saklig grund för.
- Miljöministern har fått en rad bemyndiganden som vi fruktar kan leda till ett så stort godtycke i detaljregleringen av elmarknaden, att de nuvarande elbolagen inte kommer att få hederliga möjligheter att etablera sig på en marknad i konkurrens. Och lagförslagets författare tycks ha glömt att nya företag kan etablera sig på marknaden och driva elhandelsverksamhet. Det ska de tydligen kunna göra utan att det finns klara regler för deras verksamhet.
Dessutom påpekar DEF att förutsättningarna för olika typer av verksamhet blandas ihop i gemensamma koncessionsregler. Därför vill DEF att reglerna för de konkurrensutsatta delarna, elhandel och kommersiell elproduktion, skrivs in i konkurrenslagen, och att oberoendet för den nya prövningsinstansen Energitilsynen samtidigt garanteras.
Sammanfattningsvis menar Danska Elverksföreningen att lagförslaget egentligen är en avvecklingplan för de nuvarande elbolagen. Förlaget leder till att de nuvarande bolagen diskrimineras i förhållande till nya aktörer.

Helt barockt
Jag ställer mig helt oförstående till att de nuvarande elbolagen ska utsättas för negativ särbehandling, medan nya aktörer och elbolag som kommer till den danska marknaden får helt andra villkor. Det är en helt barock situation, understryker DEF:s ordförande.
Föreningen tar därför kraftigt avstånd från de delar av förslaget som tvingar fram bolagsmässiga förändringar genom att distributionsbolagen tvingas föra över sitt ägande av produktion till sina nya nätbolag. Dessutom menar DEF att detaljstyrningen och de stora befogenheter miljöministern får leder till att ägarmajoriteten inte får någon reell möjlighet att förvalta sina bolag.
- Man inte ens kalla detta en elreform! Delar av förslaget ska det beslutas om i det nuvarande folketinget, andra delar ska tas först efter nästa val, och vissa saker är inte färdiganalyserade.
- Detta är helt enkelt inte fair play och leder till att det blir helt omöjligt att överskåda de samlade konsekvenserna, både för elbranschen och för de politiska partier som ingick den ursprungliga överenskommelsen, menar Elverksföreningens ordförande Flemming Bay-Jensen.
För mer information om detaljerna kring avregleringen i Danmark se tidigare artiklar i ERA 3 och 4:1999. Artiklarna finns även på ERAs webbtidning, se artikellistan.  

Åter till artikellistan | ERAs hemsida | ERA homepage