Elbrist
hotar utan handel med effekt
Energimyndigheten
och Svenska Kraftnät för en strutspolitik som leder till att Sverige
kommer att få ett elunderskott. Det skriver Åke Pettersson,
chef för Birka Kraft, och föreslår att Energimyndigheten
utreder en lösning genom införande av handel med effekt.
TEXT: ÅKE PETTERSSON,
BIRKA KRAFT AB
Norge var först att avreglera sin elmarknad och att inrätta
en handel för spotkraft. Det var naturligt att man i det norska systemet
valde att handla bara med energi (kWh) eftersom det norska systemet endast
har energi som dimensionerande kriterium. Effekt (kW) finns i tillräcklig
utsträckning. Undantag är de nederbördsfattiga år då
vatten inte finns, det vi kallar torrår. Under dessa år måste
man förlita sig på kraft från Danmark.
 |
| Artikelförfattaren Åke
Pettersson är vd för Birka Kraft och ansvarig för Birka Energis
elproduktion, som ett normalår omfattar drygt 21 TWh. |
När Sverige och Finland några år senare avreglerade sina
elmarknader tog vi över den norska lösningen för handel av
spotkraft trots att Sverige och framförallt Finland av tradition dimensionerat
sitt elsystem för brister på såväl effekt som energi.
Under det senaste året har de svenska producenterna av kostnadsskäl
valt att långtidskonservera all reservkraft, ca 2 500 MW oljekondens.
Denna kapacitet har tidigare varit till för att kunna användas
under dels kalla vinterdagar, dels under torrår.
Nuläge
Statens Energimyndighet har efter en månads utredning tillsammans
med Svenska Kraftnät, som har systemansvaret, dvs att tillse att det
finns en balans mellan utbud och efterfrågan av kraft, kommit fram
till att tillräckligt med effekt kommer att finnas i det svenska systemet
genom import, och genom att svenska kunder väljer att aktivt avstå
från att använda elkraft.
Den import som man väljer att lita på består till stor
del av gammal dåligt renad dansk kolkondens. Den dåliga reningen
leder till ökade utsläpp av svavel och kväveoxider, som genom
de förhärskande västliga vindarna förs över till
sydsverige och västkusten, dvs de områden som idag redan är
mest försurade.
Enligt min mening har de som har ansvaret för Sveriges kraftbalans
på kort och lång sikt dragit en mycket snabb och felaktig slutsats.
Under förra året, 1998, då vi har haft både gott
om vattenkraft och hög tillgänglighet i kärnkraften, har
ingen effektbrist uppstått. Men ganska snart kommer det att kunna
uppstå behov av den reserveffekt som nu ställts av. Låt
mig utveckla detta:
Kraftproducenterna i Sverige har hittills endast ställt av effekt som
inte har påverkat energiproduktionen under normalår. De låga
priser som idag råder på spotmarknaden och som kan utläsas
av förväntningar framöver i terminsmarknaden kommer inte
att räcka till för vare sig nödvändiga reinvesteringar
eller sedvanligt underhåll av kraftanläggningarna.
Detta kommer att leda till att kraftverk successivt kommer att ställas
av. Sannolikt kommer redan planerade reinvesteringar i kärnkraft att
skjutas upp, med stora och permanenta effektbortfall som följd.
Detta innebär att Sverige i större och större utsträckning
kommer att bli i behov av import och att det under torrår med stor
sannolikhet kommer att bli nödvändigt att Svenska Kraftnät
väljer att koppla bort förbrukning. Är svensk industri och
svenska kunder intresserade av detta?
Förslag
En lösning på frågan om behovet av reserveffekt, som jag
tror skulle leda till en ökad trygghet för elkunder i Norden,
skulle på ett marknadsmässigt sätt kunna byggas upp på
följande sätt.
Svenska Kraftnät har systemansvaret för det svenska stamnätet
och skall enligt lag ansvara för att det i varje uttagspunkt finns
en balansansvarig aktör. Detta innebär att antingen leverantören
eller kunden själv ansvarar för att det råder balans mellan
uttag och tillförsel i varje ögonblick. Obalanser "straffas"
genom förhöjda avgifter.
Jag föreslår att det utöver en ren energibalans i detta
avseende även kopplas ett krav att leverantören har en given effektbalans.
För att exempelvis kunna vara balansansvarig aktör för en
viss energivolym skulle man behöva visa att man har endera egen effekt,
avtal med annan leverantör som har motsvarande effekt eller en option
att kunna avropa motsvarande effekt. Hur stor effekt som behövs skulle
Energimyndigheten stipulera. NordPool skulle notera och starta handel med
effektoptioner som därmed skulle omsättas i konkurrens och medge
att alla aktörer skulle kunna säkra erforderligt behov. Vid ökande
försäljning kan en återförsäljare därmed
köpa till nödvändig effekt och vice versa.
Resultat
Kraftproducenter skulle därmed få en rimlig ersättning för
att vidmakthålla de effektivaste av sina anläggningar i drift
samtidigt som de dyraste reservkraftverken skulle läggas ner. Systemet
skulle kunna kompletteras med miljökrav genom en väl genomtänkt
och inom den relevanta marknaden harmoniserad produktionsskatt.
Kunder som kan och vill koppla av kraft under torrår skulle kunna
ställa ut "negativa" optioner, dvs tjäna pengar på
detta och bidraga till att bara erforderlig kapacitet vidmakthålls.
Vidare skulle möjligheten att få in ny effekt i systemet stimuleras
genom att en investerare kan få betalt för såväl effekt
som energi. Detta skulle inte minst uppskattas av de politiker som vill
få in ny elproduktion. Härmed skapas ett system som medger att
subventioner som snedvrider konkurrensen inte skulle behövas.
Fortsatt utredning
Medan detta system utreds av Energimyndigheten och under den tid det tar
att bygga upp en handel med effekt vore det enligt min mening vettigt att
vidmakthålla de kraftverk som idag finns genom att Svenska Kraftnät
ges i uppdrag att köpa upp en rimlig kapacitet/kondenseffekt som torrårsreserv
och högbelastningsreserv.
Kraftbranschen skulle mer än gärna bidraga med erforderlig kunskap
och erfarenhet.
Läs även om Energimyndighetens
utredning och Kraftverksföreningens kommentar.
Åter
till artikellistan | ERAs hemsida | ERA homepage
|