Starka reaktioner mot Stems utredning
Åke Petterssons debattartikel pekar på ett grundläggande problem i uppbyggnaden av det omreglerade systemet för svensk elförsörjning.

TEXT: PETER JANSSON

Detta är ett problem som man från branschens sida varit medveten om sedan de nya reglerna för elmarknaden klubbades. Myndigheter och politiker verkar ha sett på saken med ro, och pressen har inte ägnat frågan någon större uppmärksamhet förrän i samband med energimyndighetens utredning om reservkraftbehovet.
Bakgrunden är att flera reservkraftverk nu har lagts i malpåse eftersom kostnaderna för att hålla dem i full beredskap kan hämma produktionsföretagens konkurrenskraft. De elproducenter som håller en reserv för den svenska elförsörjningen saknar kompensation för kostnaderna.
Det är viktigt att frågan diskuteras och genomlyses grundlig - för detta är en fråga med många komponenter. Det måste anses i hög grad befogat att ställa frågan vad vi ska göra en smällkall vinterdag med avställt Barsebäck, om elförsörjningen inte har några maginaler att ta av. Och kanske måste ett kraftverk tas ur drift av tekniska skäl. Vad gör vi då, om danskarna inte kan sälja reservel till oss för att den redan sålts till Norge, som inte klarar sin elförsörjning när det är torrår...

Utreda i samråd
Det var den 29 oktober som regeringen bad Statens energimyndighet Stem att utreda frågan i samråd med Svenska Kraftnät. Den 15 januari lämnades svaret att elsystemet klarar att leverera tillräckligt med kraft även under kalla vinterdagar. Vid effekttoppar är det möjligt att importera el de få timmar och dagar det kan bli aktuellt, menar myndigheten, och påpekar att det energipolitiska programmet ska leda till att elvärme ersätts med annan uppvärmning så att elbehovet vintertid minskas på sikt.
Energimyndigheten konstaterar fakta att det i början av 1996 fanns sju större fossileldade kondensanläggningar som kunde producera 2800 MW el vintertid. De senaste åren har sex anläggningar lagts i malpåse och nu återstår 340 MW i Karlshamn. Anläggningarna har tagits ur drift därför att de utnyttjas mycket kort tid samtidigt som det är mycket dyrt att hålla dem driftklara, närmare 300 miljoner kronor om året för de sju verken.

Minska användning
Utredningen sammanfattas med att myndigheten gör bedömningen att det finns förutsättningar att importera den kraft som behövs de få timmar och dagar som effekttoppar nås under mycket kalla vinterdagar. Marknadspriset kan då bli mycket högt och i sådana lägen har bland annat industrin möjligheter att minska elanvändningen.

Thomas Korsfeldt.

- Den nordiska elmarknaden klarar att leverera el i tillräcklig omfattning. Det behövs därför inga statliga regleringar eller särskild upphandling av dyr reservkraft. Effektproblemet kommer på sikt att bli mindre genom att elanvändningen för uppvärmning minskar, kommenterar energimyndighetens generaldirektör Thomas Korsfeldt.
Han får medhåll av Svenska Kraftnät:
- Skärpta miljökrav och en hårdnande konkurrens på elmarknaden gör att kondensanläggningar avvecklas både i övriga nordiska länder, och så småningom även i övriga Nordeuropa, säger Jan Magnusson, gd vid Svenska Kraftnät.
- Därför ska vi fortlöpande analysera effektbalansen och överföringsförmågan i övriga Nordeuropa. Vi är beredda att bygga fler överföringsförbindelser om så erfordras. Kabeln mellan Sverige och Polen och den planerade förstärkningen av stamnätet genom Småland ökar leveranssäkerheten i Sydsverige, menar Jan Magnusson.

Jan Magnusson.

Svenska Kraftverksföreningen reagerar nu med kraft både mot utredningens omfattning och dess slutsatser. Föreningen anser bland annat att den s k snabba störningsreserv som Svenska Kraftnät handlat upp inom landet är otillräcklig: Kraftnät borde få i uppdrag att tillsammans med övriga nordiska systemoperatörer handla upp mer störningsreserver för att klara det totala nordiska behovet.
Kraftverksföreningen pekar på att utredningen inte undersökt om det verkligen finns nog med reservkraft i våra grannländer för att man ska kunna hjälpa oss om behov skulle uppstå. Utredningen har nöjt sig med att konstatera att Sveriges utlandsförbindelser har kapacitet att importera 3000 MW.
Det behövs ett samlat nordiskt agerande för att bedöma behovet av reservkapacitet, understryker föreningen.
- Dessutom är det mycket märkligt att energimyndigheten litar på utländska reservkraftverk med låga miljökrav, samtidigt som de svenska anläggningarna med höga miljökrav inte kan användas, säger vd Nils Andersson.
- Myndigheten tycks föredra bortkopplingar av elförbrukning i en störningssituation. Vi kan aldrig acceptera att elförsörjningen äventyras, inte ens under kalla vinterdagar. Utan säker tillgång till el kan inte vårt samhälle fungera!
Det skulle endast kosta 150 miljoner kronor per år att hålla en rimlig störningsreserv i det svenska elsystemet, enligt Kraftverksföreningens beräkningar. Det motsvarar 0,1 öre/kWh.
- Det är en billig försäkringspremie för att hålla en rimlig störningsreserv i det svenska elsystemet, och slippa bli tvingad att koppla bort elförbrukning som energimyndigheten föreslår i sin rapport!

Harmonisera miljökraven
Nils Andersson förklarar också att svensk kondenskraft, till exempel från Karlshamnsverket, är olönsam beroende på att höga miljökrav och energiskatter lagts på svensk elproduktion innan motsvarande införts i vår omvärld.
- Kraftverksföreningen har påtalat kravet på en harmonisering av våra miljökrav och skatter på en öppen marknad. Vi saknar ett uttalande från berörda myndigheter om att de skulle vilja medverka till detta, säger han.
Stems rapport finns på www.stem.se, Klicka på pressmeddelanden/1999-01-15/rapport. 

Åter till artikellistan | ERAs hemsida | ERA homepage