(ERA 2012-07-07)
Fyra energibranschföreningar gav Energimyndighetens nye generaldirektör, Erik Brandsma, chansen till ett publikt genombrott på Almedalsseminariet ”Energispektrum med sikte på 2050”. Sedan blev det frisk politikerdebatt.
Erik Brandsma (som har holländskt ursprung) utfrågades av Ny Tekniks chefredaktör Mats Engström. Han visar sig vara en kunnig och påläst person med god koll på energisektorns olika problemområden. Hanteringen av seminariets perspektiv, grundat på de olika ”Roadmaps” för energiscenarier fram mot 2050 som alla möjliga organisationer från EU-kommissionen till Svensk Energi har publicerat, bjöd inte på några direkta svårigheter i Brandsmas tappning.
Styrmedel och strategier, energislag och kundaspekter, allt satt där – utom möjligen att den eviga frågan om kärnkraftens framtida roll i ett svenskt och europeiskt tillförselscenario fick ett lite luddigt svar. Kort sagt, Brandsma räknar inte ut kärnkraften kategoriskt, men han menar också att den inte platsar bland de uthålliga energislagen.
I seminariets fortsatta delar fick de fyra arrangerande energibranschorganisationerna utveckla sina respektive bilder av energiframtiden. Kjell Jansson från Svensk Energi inledde, marknadslösningar är att föredra mycket mer än subventioner, ”som aldrig långsiktigt har löst några problem”.
Annika Helker-Lundström, Svensk Vindenergi påminde oss om att det finns hela 130 TWh uthållig vindkraft ”i pipen” bara i Sverige. Kanske 30, 40 av dem kan byggas ut med finansiellt vett och förutsatt att reglerkraft och nödvändiga överföringsledningar finns att tillgå.
Energigas Sveriges Anders Mathiasson ser sitt energislag primärt som en räddare i nöden för transportsektorn, och då inkluderar han sjöfarten i sitt klimatvänliga scenario. Biogas eller naturgas? Båda, så klart!
Svensk Fjärrvärmes Ulrika Jardfelt deklarerade helt sonika att fjärrvärmen är och förblir ”avgörande” för att energimixen ska gå ihop utan att vi smutsar ner för egen och kommande generationer, men efterlyser också sätt att effektivisera användningen av rörtransporterat varmvatten – ”en enkel men suverän teknik”.
Greenpeace representant Isadora Wronski hade uppgiften att ”opponera på föregående talare”. Det gjorde hon också på ett bra och rappt sätt, men först efter att, ånyo (körde hon inte samma scenshow som förra året?), visa upp och beskriva organisationens rapport om en uthållig och 100 procent förnybar energiframtid, som den har formulerats av ett forskningsinstitut som står Greenpeace nära (finns på energyblueprint.info). Ut med kärnkraften förstås!, men också, och det tackade man nog för i auditoriet, bygg mera kraftledningar och bygg upp energilagringsmöjligheter i stor skala!
En del av oss i publiken hoppades väl då på att Greenpeace helhjärtat stödjer de snabba tillståndsprocesser som är nödvändiga för att raskt kunna rulla ut all denna förnybara elproduktion?
Riksdagspartierna var man- och kvinnogrant representerade sånär som på FP och KD. Lise Nordin från Miljöpartiet efterlyste regeringsbesked om den förnybara energins roll i systemet och dömde naturligtvis ut stödet till kärnkraften.
En bitvis slagordspräglad debatt om hur stort detta stöd egentligen är fördes fram och tillbaka utan något avgörande i sikte, tills Vänsterns Kent Persson suckade och tyckte det var trist att ”vi bara reflexmässigt pratar kärnkraft”. Den sucken visste var den tog, eftersom nu debatten mera kom att handla om utbyggnad av elkraftnät och om energieffektivisering. Det tyckte publiken om.
Sverigedemokraternas Lars Isovaara efterlyste en nationell begränsning av energiproblemet, dvs att han redovisade en mycket sval inställning till europeiskt övergripande lösningar på vad som i grund i botten är klimatfrågan. Svensk energi åt svenskarna, låt oss städa upp hemma, ungefär så. Kent blev irriterad på denna isolationistiska syn: Sverige är en del av Norden!
Andra partiföreträdare hade en mycket mer internationell utblick, så Ola Johansson, Centern, och Börje Vestlund, S. Ola hämtade exempel på svårigheterna för ledningsbyggande i Tyskland: folk protesterar mot allt sådant, men vind och sol vill de ha.
Cecilie Tenfjord-Toftby, M, underströk flera gånger återkommande att ”vi politiker ska enbart tillhandahålla ramverken, sätta målen”.
– Sen är det upp till branschens företag och Svensk Energi att bestämma sig för hur elteknik- och marknadsutvecklingen ska gå till i detalj!
Lise Nordin fick in en bra poäng med att föreslå att ROT-avdragen ska ändras från möjligheter att bygga snofsiga kök till att underlätta för energieffektivisering i byggnader. Ingen dum idé, kanske, även om Cecilie slog tillbaka med att moderna kök visst kan innehålla energieffektiva apparater och att det sköna inte behöver betyda att det effektiva offras.
Det blev en spänstig debatt, hatten av för deltagare och moderator!
BM
