Turmes storslam i Bryssel (ERA 2012-02-29) Claude Turmes hade en lyckad dag i EU-parlamentet på tisdagen, när hans förslag till åtgärder på energieffektiviseringsområdet vann ITRE-utskottets gehör. Foto: BM. EU-parlamentets utskott för industri och energi, ITRE, röstade på tisdagen om Kommissionens förslag till energieffektiviseringsdirektiv. Majoriteten för "rapportören" Claude Turmes förslag var överväldigande. – EU-parlamentet tvärvänder; vi har nu en robust uppgörelse om bindande energieffektiviseringsmål. Om det här beslutet blir verklighet kan uppemot två miljoner nya jobb skapas i Europa, säger den socialdemokratiska EU-parlamentarikern Marita Ulvskog i en kommentar. Claude Turmes – direktivförslagets ”rapportör” i EP – var i tårar och, enligt egen utsago, mycket emotionellt tagen av stundens allvar när han hälsade välkommen till en presskonferens efter omröstningen. Turmes kunde berätta, ITRE nyss hade röstat i allt väsentligt för hans förslag till dels bindande mål, dels bindande åtgärdsåtaganden (binding measures) med målet att reducera EU:s energikonsumtion med 20 procent år 2020 (jämfört med 1990). Skenande kostnader Ett av hans starkare skäl bakom förslagen är de skenande kostnader för importerad energiråvara som f n kostar EU nära en miljard euro per dag. Ett annat drivande skäl bakom förslagen är att komma igång med ombyggnadsåtgärder i EU:s husbestånd och därmed skapa många av de jobb som länderna skriker efter. ITRE-ledamöterna röstade över partigränserna för bindande mål beträffande artiklarna nr 1, 3 och 19, annex 0. Voteringen om artikel 6, som handlar om ackumulerade besparingar om 1,5 procent per år i energiindustrin (producenter och distributörer), landade i att företagen ”kommer att få i uppgift” att åstadkomma dessa besparingar inom samtliga slutanvändarsektorer inklusive transporter. Offentliga byggnader EU-länderna måste ställa upp bindande nationella mål för energieffektivitet och spara energi genom särskilda medel såsom renovering av offentliga byggnader, enligt ett utkast till EU-direktiv som godkändes av Energy kommittén på tisdagen. Detta direktiv skulle inte bara spara energi, men även minska CO2-utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter inom EU: s system för utsläppshandel, konstaterar utskottet. Energieffektivitet anses bli en drivkraft för EU:s ekonomi genom ett minskat importberoende och att arbetstillfällen skapas, den frigör ekonomiska resurser, ökar konkurrenskraften och minskar utsläppen av växthusgaser. EU tar nu på sig uppgiften att uppnå 20 procent primärenergibesparingar 2020 (för närvarande ett icke-bindande mål). Kommissionen befarar att om inga åtgärder vidtas kommer EU endast att uppnå hälften av målet vid 2020. Tar kostnaderna på allvar – Denna omröstning är ett tydligt tecken på att EU-parlamentet, med en majoritet i de flesta politiska partigrupperingar, tar stigande energikostnader och energibrist på allvar. Energieffektivisering ger möjligheter till nya arbetstillfällen, särskilt inom byggsektorn. Den skyddar medborgarna mot energifattigdom och skapar många arbetstillfällen, säger Turmes, den ledande Gröne politikern i EU-parlamentet, bördig från Luxemburg. Bindande mål EU-parlamentet krävde ett bindande mål i en resolution redan i december 2010. ITRE-ledamöterna uppmanar nu till att bindande nationella mål skall baseras på specifika referensvärden för varje EU-land. Att uppnå dessa mål kommer att bidra till EU:s övergripande mål på 20 procent energibesparing. I juni 2013 kommer Kommissionen att lägga in en kontrollstation om i vilken grad medlemsstaterna är på väg att uppnå målen. I juni 2014 bör Kommissionen lägga fram ett förslag till energibesparingsmål för 2030, säger ITRE också. Renovering av offentliga byggnader Byggnader står för 40 procent av EU:s energiförbrukning och 36 procent av CO2-utsläppen. Enligt de föreslagna nya åtgärderna skulle medlemsstaterna behöva sätta igång med renovering av 2,5 procent av den totala golvytan i offentliga byggnader med en total användbar yta på mer än 250 m² i januari 2014, eller hitta alternativa sätt att uppnå motsvarande energibesparingar. Offentlig upphandling Offentliga inrättningar som köper eller hyr produkter, tjänster, system och byggnader kommer att behöva ställa krav på energiprestanda såsom tekniska specifikationer, där hänsyn till kostnadseffektivitet baserad på en livscykelanalys, och därmed säkra upp att det de köper eller hyr produkter med hög grad av energieffektiva prestanda. Från juli 2014 skall alla stora företag vara skyldiga att genomgå en energibesiktning vart fjärde år, som skall utföras av kvalificerade och auktoriserad expertis. ”Rättvisande” räkningar EU-länderna måste inrätta en enda kontaktpunkt som ger råd om energitjänster och ackrediterade leverantörer för energitjänster och varor. Samtidigt måste minimikrav för fakturering gälla för alla medlemsstater. El- och gasräkningar bör baseras på faktisk förbrukning, och skickas ut månadsvis (eller varannan månad i fråga om naturgas), heter det i utskottstexten texten. En annan idé som diskuterats bland parlamentsledamöterna är att etablera finansieringsinstrument för energieffektivitetsåtgärder. Dessa instrument skulle finansieras av intäkter från böter för underlåtenhet att följa direktivet och pengar från sammanhållna struktur- och landsbygdsutvecklingsfonder. Stor majoritet Turmes rapport godkändes i utskottet med 51 röster för, 6 emot och 3 nedlagda röster. Vidare beslöt utskottet med 31 röster för, 22 emot och 5 nedlagda röster att ge föredraganden (dvs Turmes) ett mandat att gå vidare med förhandlingarna med rådet. Omröstningen i kammaren kommer att äga rum först efter utgången av dessa förhandlingar och är bestämd till den 28 mars. Svensk Energi inte nöjd - Det blev som vi befarade, säger Henrik Wingfors på Svensk Energi i en kommentar till parlamentets beslut. Att sätta ett tak för energianvändningen i varje land är ekonomiskt kontraproduktivt i ett land där industrins komparativa fördel är relativt billiga energipriser och nära till råvaran. Vi tror inte att utskottet helt och hållet tänkt igenom vilka konsekvenser som ett sådan radikal ekonomisk tvångströja skulle innebära för Sverige, säger Wingfors. Och fortsätter: - Europaparlamentet har genom denna omröstning också visat ett häpnadsväckande behov av att detaljstyra hur energieffektiviseringspolitiken i Sverige ska utformas. Det är därför vår förhoppning att politikerna ska besinna sig och tänka efter en gång till, innan de på allvar kräver till exempel vita certifikat i alla länder - system som inte är kostnadseffektiva för att uppnå energieffektivisering. - Att införa ett sådant system i Sverige, skulle kräva en radikal omstöpning av den existerande energieffektiviseringspolitiken, en politik vars inriktning fått stöd av alla regeringar de senaste tio åren, oavsett politisk färg, menar Henrik Wingfors. BM