- Avtalet med Tysklands största elförbrukare innebär att Telge Kraft blir en internationell aktör. Avtalet ger Telge Kraft en språngbräda ut i Europa nu när den europeiska elmarknaden avregleras. Vi inleder ett samarbete med DB Energi som skapar förutsättningar för fortsatt expansion in i den tyska elmarknaden och i förlängningen i övriga Europa. Avtalet innebär export av svensk kraftinköpskompetens vilket i sig är unikt, meddelar Kjell Hasslert, vd för Telge Kraft.
   Telge Kraft hjälper företag att hantera kraftinköp så att kostnader och risker med handel på den fria elmarknaden minimeras. Detta gör Telge Kraft genom att antingen förvalta kraftinköpen åt företagen eller att hjälpa dem att bygga upp egen kompetens för kostnadseffektiva kraftinköp.
   DB Energie ägs av Deutsche Bahn som ansvarar för den tyska järnvägen. DB Energie är Tysklands och en av Europas största elköpare. Den tyska järnvägen förbrukar ca 13 TWh el per år, vilket motsvarar ca 10 procent av Sveriges totala elförbrukning. DB Energie är en aktör på den tyska elmarknaden och verkar aktivt för etableringen av en tysk elbörs.
   - Genom vårt samarbetsavtal med Telge Kraft blir vår ställning inom elmarknaden mycket starkare och tillväxten inom vår krafthandelsmarknad påskyndas. Båda företagen vinner på erfarenheten som den andra partnerns know-how innebär. Vår mångåriga erfarenhet inom elmarknaden, inköp för Tysklands största strömförbrukare och den oberoende ställningen gentemot kraftproducenter gör DB Energie till en intressant aktör på den europeiska elmarknaden, kommenterar Andreas P Meyer, vd för DBEnergie.
   Samarbetet ses som ett första steg för både Telge Kraft och D BEnergie in i den Europeiska kraftmarknaden, som beräknas omsätta 2 300 TWh eller 350 miljarder kronor.

Få elkunder är nu utan ström
(ERA 991207) Elbolagens arbete med att reparera elnäten efter orkanen i fredags och den kraftiga vinden på måndagen pågår med oförändrad styrka. Allt färre kunder är nu utan ström.Sydkrafts elnät
Sydkraft meddelar att över 250 personer arbetar nu med återställningsarbetet. Merparten av kunderna får strömmen tillbaka i dag.I dag på morgonen var färre än 1 000 kunder utan ström: I Blekinge cirka 100 kunder och i Skåne cirka 700 kunder. I Blekinge är det enstaka kunder, företrädesvis i mellersta delarna, som saknar ström. I Skåne är de återstående felen i huvudsak koncentrerade till Söderåsen (området runt Stenestad) och till Linderödsåsen (området vid Hörröd, Huaröd, Kristinehov och Önneköp).
   Sydkraft räknar med att merparten av dessa kunder får strömmen tillbaka i dag. I de flesta fall kräver detta att de raserade ledningarna ersätts med nya. I några enstaka fall, där återuppbyggnadsarbetena är av mycket stor omfattning, kan det dröja fram till onsdagen innan kunderna får strömmen tillbaka.Vattenfalls elnät
Vattenfall meddelar att Vattenfall Sveanäts kunder har nu fått tillbaka strömmen och att samtliga kända fel är åtgärdade. Under veckan kan ett antal kortare avbrott göras för att förhindra att ytterligare fel skall uppstå. Med all säkerhet finns ett antal ännu icke anmälda fel i fritidshusområden.
   Reparationsarbetena för att återställa strömförsörjningen inom Vattenfall Östnät efter fredagnattens storm avslutades 04.00 natten till måndag. Alla kända fel i distributionsområdet ska nu vara avklarade. Även om strömförsörjningen nu är återställd kommer reparationsarbetet i de skadade områdena att fortsätta varför det kommer att ske en del tillfälliga elavbrott med anledning av detta.
   Omkring 7 500 av Vattenfall Västnäts kunder var på måndagen utan elektricitet efter stormen. Det värst utsatta området är ett stråk i västra Dalsland och östra Bohuslän och Värmlandsnäs. Där är 200 linjearbetare ute och har som mål att så många som möjligt ska kunna få tillbaka strömmen under måndagen. De har stöd av tre helikoptrar.
   Under förmiddagen har ytterligare fel uppstått inom Mullsjö, Tidaholm och Habo kommuner samt delar av Bollebygd, Vårgårda och Ulicehamn. Montörer arbetar där på samtliga fel.

Stormreparationer pågår än
(ERA 991206) Reparationsarbetet för att återställa strömavbrotten, orsakade av orkanen i fredags, pågår med oförändrad styrka meddelar Sydkraft. Måndagens kraftiga vindar har medfört att ytterligare fel tillkommit på grund av att träd återigen fallit på ledningarna.
  Den senaste lägesrapporten visar att det på måndagen återstår cirka 1500 strömlösa kunder, inklusive de som tillkommit under dagen. Arbetet kommer att pågå hela kvällen och natten med delvis utvilad reparationsstyrka norrifrån.
   - Vi ser dock positivt på hur arbetena framskrider och vi bedömer det som sannolikt att merparten av de återstående felen kommer att vara reparerade innan midnatt, säger Bernt Bengtsson på Sydkraft Elnät Syd.
   - Det finns dock risk för att något hundratal kunder, som bor i områden där det krävs att man bygger helt nya ledningssystem, kan behöva vänta tills på tisdagen med att få elen tillbaka. Vidare finns det risk för att enstaka lågspänningsfel inte blivit inrapporterade. När så sker kommer dessa att åtgärdas snarast.

Vindkraftområden kartläggs
(ERA 991206) Hur mycket vindkraft går det att få ut i kustnära områden i Norrbottens län? Den frågan ska en kartläggning nu ge svar på. Karteringen görs i Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå. Nordex AB i Kalix utför arbetet. Karteringen ska ingå i en nationell översikt om vindenergins möjligheter, som Energimyndigheten ska genomföra.
   Nordex AB i Kalix har fått 80 000 kr av Energimyndigheten för att under vintern 1999/2000 genomföra en vindenergikartering av kustnära områden i Norrbottens län, i stort från finska gränsen ner till Västerbottens länsgräns. Området som skall karteras omfattar de fyra kustkommunerna Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå.
   Karteringen av vindenergin utförs för att kunna ta med vindkraften i både
kommunala översiktsplaner och detaljplaner. Materialet kan också användas för att bedöma ansökningar om tillstånd att uppföra vindkraftverk.
   Energimyndigheten har tidigare genomfört karteringar från Gävle och söderut. De ska utgöra en grund för arbetet med att peka ut områden för riksintresse för vindkraft. Utvecklingen av vindenergin gör idag även kustområden och vissa fjällområden i norra Sverige intressanta för utbyggnad av vindkraft.
    Energimyndigheten planerar en nationell kartering av vindenergin som ett
underlag för att peka ut områden av riksintresse för vindkraft. Undersökningen i de fyra kustnära Norrbottenskommunerna ingår i detta underlag.

Sydkrafts köp i Östfold klart
(ERA 991202) Norska Östfold Energis extra bolagsstämma har sagt ja till de avtal som innebär att Sydkraft förvärvar 49 procent av aktierna i Östfold Energi Nett AS och Östfold Energi Kraftsalg AS. Förvärvet gäller från den 1 januari 2000. Priset är sammanlagt 784 miljoner norska kronor.
   - Alliansen med Sydkraft kommer att betyda mycket för Östfold Energi. Ägarna har lagt stor vikt vid Sydkrafts industriella kompetens och Sydkrafts klara vilja att satsa på den norska marknaden med Östfold som utgångspunkt, säger Egil G. Arntsen, koncernchef i Östfold Energi.
   - Östfold Energi med sina båda bolag inom nät och elhandel är välskötta och dess kunniga personal kommer att behövas för att förverkliga våra gemensamma idéer och fortsatta satsningar i Norge, säger Sydkrafts koncernchef Lars Frithiof.
   Östfold Energi har sitt kärnområde i det expansiva området söder om Oslo och ner till den svenska gränsen. Nätföretaget har cirka 90 000 kunder och elhandelsbolaget drygt 97 000.

25 000 elkunder strömlösa
(ERA 991201) Höststormen slår till med full kraft. Under den gångna natten drabbades stora områden i Halland, Kronoberg, norra Skåne, Kalmar och delar av Blekinge av kraftiga stormar. Många träd blåste omkull och hamnade över vägar och elledningar. Vid gryningen var cirka 25 000 kunder utan ström inom de nämnda områdena, meddelar Sydkraft.
   Under natten till onsdagen utfördes kopplingsarbeten för att koppla bort de ledningssträckor där träd hade fallit över ledningarna. I gryningen satte Sydkraft Elnät Syd in cirka 150 man för att påbörja reparationsarbetena.
   - Arbetena har löpt på bra, men då vinden inte bedarrat, inträffar nya trädfall hela tiden. Just nu uppskattar vi att omkring 15 000 kunder är utan ström. Värst drabbade är områdena kring Växjö, Älmhult och Värnamo, säger Bengt Ekenstierna på Sydkraft Elnät Syd.
   -  Sydkraft Elnät fortsätter med full styrka att åtgärda alla uppkomna fel, vilket för vissa områden kommer att pågå fram till torsdagen. SMHI har meddelat att blåsten successivt avtar och vi hoppas att merparten av de drabbade kunderna ska ha elen tillbaka under kvällen.

Uppgörelse om Barsebäck
(ERA 991130) Statens, Sydkrafts och Vattenfalls förhandlingsgrupper är nu överens om en uppgörelse om kärnkraftverket i Barsebäck
Huvuddragen i uppgörelsen ser ut så här:
   Uppgörelsen gäller reaktor Barsebäck 1 i sin helhet och i viss omfattning reaktor Barsebäck 2. Sydkraft ersätts vid stängning med motsvarande elproduktion, till samma kostnad och till samma miljöpåverkan. Vattenfall säljer produktionskapacitet i Ringhals till staten på marknadsmässiga villkor.
Sydkraft stänger Barsebäck 1 den 30 november och får från samma stund ersättande kraft från Vattenfall.
   Barsebäck Kraft AB och Ringhals AB slås enligt uppgörelsen ihop till en företagsgrupp i vilken Vattenfall får 74,2 procent och Sydkraft 25,8 procent. Om Barsebäck 2 sedermera stängs genom politiskt beslut får Sydkraft en större andel som motsvarar elproduktionen från Barsebäck 2. Vattenfall kommer då att få ekonomisk kompensation som reglerats i det avtal som nu upprättats mellan Vattenfall och staten. Sydkraft kommer att svara för rivning och avveckling av Barsebäcksanläggningen. Vattenfall tar motsvarande ansvar för reaktorerna Ringhals 1-4.
   Vattenfall ersätts för den andel på 25,8 procent i Ringhals som upplåts åt Sydkraft. Den totala ersättningen till Vattenfall vid stängning uppgår till ett sammanlagt värde av cirka 5,7 miljarder kronor. Detta sker genom att staten betalar en kontant ersättning fördelad på fyra år till Vattenfall på 2,65 miljarder kronor. Vattenfall får också 74,2 procent av elproduktionen i Barsebäck 2. Sydkraft betalar dessutom 113 Mkr per år till Vattenfall därför att produktionskostnaderna är högre i Barsebäck jämfört med Ringhals (1,4 öre/kWh). Denna betalning är indexreglerad.
   Staten betalar till det gemensamma bolaget för de merkostnader som uppstår vid s k singeldrift av Barsebäck 2 och för avställnings- och servicedrift av Barsebäck 1. Denna kompensation erläggs årligen till den nya företagsgruppen med ett inledande belopp på knappt 400 Mkr, vilket successivt justeras till cirka 240 Mkr sista året. Ackumulerat utgör dessa ersättningar cirka 3,3 miljarder kronor.
   Sydkrafts styrelse har beslutat att kalla till extra bolagsstämma den 22 december då aktieägarna kommer att ta ställning till förslaget. Till denna extra bolagsstämma ska en tredje oberoende part – Handelsbanken Markets – presentera sin syn på förslaget till en uppgörelse för aktieägarna.
   De ekonomiska transaktionerna samt de väsentligaste villkoren i
överenskommelsen i övrigt kommer, enligt Handelsbanken Markets
bedömning, inte att negativt påverka värdet av Sydkraft AB.
Vattenfalls styrelse har godkänt uppgörelsen. Kostar staten 5,9 miljarder
Statens kostnader för stängning av Barsebäck 1 uppgår totalt till 5,9 miljarder kronor. I uppgörelsen ingår också vilka villkor som ska gälla om Barsebäck 2 stängs genom ett politiskt beslut. Sydkrafts ägande i Ringhals ökar då till 30 procent och Vattenfall får ytterligare ekonomisk ersättning från staten. Det har reglerats i de avtal som nu träffats.
   - Vi ersätts med motsvarande elproduktion, till samma kostnad och med samma miljöpåverkan och därmed får vi full kompensation, säger Sydkrafts koncernchef Lars Frithiof i en sammanfattande kommentar.
   - Uppgörelsen uppfyller Vattenfalls krav på affärsmässighet både vad det gäller ersättningsnivå och utformning av uppgörelsen, säger Vattenfalls VD och koncernchef Carl-Erik Nyquist.
  Statens förhandlare Kaj Janérus uttrycker sin tillfredsställelse över att en överenskommelse åstadkommits före Barsebäck 1s stängning. Det torde stå att klart att det här inte är fråga om en helt okomplicerad lösning.
  Överenskommelsen består av ett stort antal avtal. Uppgörelsen ska innan den träder i kraft behandlas i riksdagen, vilket kommer att ske under våren. Sydkraft har kallat till extra bolagsstämma den 22 december, som även ska ta ställning till uppgörelsen. Vattenfalls styrelse har godkänt uppgörelsen.
Först efter regeringens slutliga godkännande kommer sammanslagningen av Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB att ske.
   VD i Ringhals AB är Anders Hjorth. VD i Barsebäck Kraft AB, som blir dotterbolag till Ringhals AB, är Per Lindell.
   Sydkraft kvarstår som formell ägare till reaktorerna i Barsebäck. Innebörden av detta är att Sydkraft svarar för avveckling av Barsebäcksverkets reaktorer. Nyttjanderätten till elproduktionen tillförs Barsebäck Kraft AB. Vattenfall ansvarar för avveckling av Ringhalsverkets reaktorer när detta blir aktuellt.

Kritik från Kraftverksföreningen
(ERA 991130) Att stänga en reaktor i Barsebäck är en med miljöpolitiken oförenlig politisk åtgärd utan förankring hos den svenska allmänheten, anser Svenska Kraftverksföreningen. Beslutet är också oförenligt med den energipolitiska överenskommelsen från 1997 som angav att elförsörjningen ska grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor.
Beslutet leder till ökad användning av fossila bränslen, främst genom import av kolkraft från Danmark och Tyskland. Detta medför kraftigt ökade koldioxidutsläpp och ökade nedfall i södra Sverige av försurande ämnen som svavel och kväve.
   - Sveriges arbete med miljöfrågorna har varit framgångsrikt och har internationellt tjänat som ett föredöme. Utsläppen av koldioxid från den svenska elproduktionen uppgår idag till endast en femtedel av utsläppen 1970. Under samma period har elanvändningen mer än fördubblats. Tyvärr driver nu regeringen igenom ett beslut som går i motsatt riktning och som radikalt ökar utsläppen, säger Nils Andersson, VD på Kraftverksföreningen.
   Den förlorade elproduktionen från reaktorn i Barsebäck uppgår till drygt 4 TWh per år. Genom att denna produktion i framtiden kommer att ske i fossileldade anläggningar ökar utsläppen av koldioxid med ca fyra miljoner ton per år. Detta motsvarar mer än en fördubbling av den svenska elsektorns utsläpp av koldioxid och står helt i strid med Sveriges internationella åtagande, den s k Kyotoöverenskommelsen, att vi ska minska utsläppen, påpekar Kraftverksföreningen.

Stormen vållar elavbrott
(ERA 991129) Den mycket starka blåsten på över 25 meter per sekund i byarna har vållat stora problem för eldistributionen. En mängd träd har blåst ner över elledningar och vållat elavbrott. I Västsverige blev 30 000 av Vattenfalls elkunder strömlösa, och inom de områden som tillhör Vattenfall Sveanät AB var cirka 35 000 kunder utan ström på måndagseftermiddagen. Bland de värst drabbade områdena var stora delar av Västmanland, västra Uppland och delar av Sörmland.
   Vattenfall uppgav på måndagseftermiddagen att all tillgänglig personal engagerats för fellokalisering och felavhjälpning.
   – Det är ännu för tidigt att ange när kunderna kan beräknas få strömmen tillbaka. Aktuell störningsinformation till våra kunder kommer att lämnas via lokalradion. Tyvärr är växeln tidvis överbelastad så att kan var svårt att komma fram till oss, meddelade Vattenfall.

Vattenfall samarbetar med OKQ8
(ERA 991124) Vattenfall och OKQ8 har träffat ett avtal om långsiktigt samarbete. Samarbetet ska göra båda parter till kompletta energileverantörer genom ett breddat produktutbud.
   Detta innebär bland annat: Att OKQ8 med stöd av Vattenfall utvecklar sin verksamhet inom energi- och värmeområdet, i synnerhet vad gäller el relaterade produkter. Att Vattenfall lanserar energipaket, som innehåller olja och el som samfaktureras. Vattenfalls förmånskonto gör att kunden kan dela upp betalningen månadsvis.
   Försäljning till kunderna sker idag under respektive varumärke men andra alternativ är tänkbara i framtiden.
   - Samarbetet med OKQ8 ligger i linje med Vattenfalls ambition att bli en total energileverantör. Det gör att vi kan leverera nya energilösningar till våra kunder både med befintliga produkter och genom att utveckla nya produkter, säger Vattenfalls försäljningsdirektör Jan C Johansson.
   - Till att börja med kommer samarbetet att röra el, olja och därtill relaterade produkter och tjänster. Vår ambition är att utveckla det inom mråden som intelligenta tjänster, informations- och kommunikationsteknik, drivmedel och tjänster inom dessa områden. Nya tjänster kopplade till OKQ8:s verksamhet är ett annat tänkbart samarbetsområde, säger direktör Peter Odengran, chef för OKQ8:s Direktmarknad.

Nordkraft Service byter namn
(ERA 991123) På tisdagen bytte Nordkraft Service namn till Elektro Sandberg. Nordkraft har sedan 1 januari i år tillhört Elektro Sandberg-gruppen, som med sina 1400 medarbetare är Sydkraftkoncernens största enskilda dotterbolag.
    Elektro Sandberg blir härigenom en av de stora arbetsgivarna i Norrland. Totalt kommer Elektro Sandberg att finnas på elva orter i Norrland med Umeå som huvudort. Dessutom finns verksamhet i Sundsvall, Östersund, Sollefteå, Rätan, Ramsele, Hoting, Lycksele, Söderhamn, Luleå och Vännäs.
   - Det är viktigt att poängtera att namnbytet är en offensiv handling. Vi kan inte utlova några nyanställningar, men med samordning med övriga landet kommer marknadssatsningarna att bli intensivare och självklart hoppas vi att en expansion ska ske, säger Elektro Sandbergs vd Per-Ove Jönsson.
   Elektro Sandberg är ett av landets stora entreprenadföretag inom elbranschen. Bland kunderna återfinns kraftproducenter, eldistributörer, tillverkningsindustri samt fastighetsbolag, kommuner och landsting.

Mikrokraftverk invigt
(ERA 991119) Sydgas AB, ett företag i Sydkraftkoncernen, har driftsatt världens förmodligen första naturgasdrivna mikro-gasturbin-kraftverk. Anläggningen, som installerats i Kävlinge, invigdes av landshövdingen i Västra Götaland Göte Bernhardsson, tillika ordförande i DESS, Delegationen för Energiförsörjning i Sydsverige, som bidragit till anläggningens tillkomst.
   Anläggningen är uppförd på uppdrag av Kävlinge Kommunala Bostads AB uppförd i en panncentral som ägs av bostadsbolaget. Den tekniska utformning innebär att en mikrogasturbin driver en generator för elproduktion där avgaserna sedan passerar en avgaspanna, vilket innebär att den uppförda anläggningen kommer att värma fastigheterna anslutna till panncentralen samtidigt som elproduktion sker.
   Anläggningen har en effekt om 100 kW el och 150 kW värme och en totalkostnad på 4,5 miljoner kronor. I en utvecklat kommersiellt skede förutsätts kostnaden bli betydligt lägre.
   - Mikrogasturbinen, som är en vidareutveckling av den gasturbin som Volvo demonstrerade i sin hybriddrivna framtidsbil ECC, kommer tillsammans med resten av anläggningen utgöra en utvecklingsplattform för en teknisk, ekonomisk och miljömässig optimering för Turbec AB, företaget som utvecklat turbinen, säger Staffan Ivarsson, projektledare på Sydgas.

Lars Ljung till SGU
(ERA 991118) Regeringen har utnämnt Lars Ljung till ny generaldirektör för SGU, Statens geologiska undersökning. Lars Ljung är född 1943 och är för närvarande generaldirektör för Elsäkerhetsverket. Någon efterträdare till tjänsten på Elsäkerhetverket har ännu inte utsetts.

Vattenfall gör tysk storaffär
(ERA 991115) Vattenfall blir ägarpartner med Hamburg inför en expansion på den tyska marknaden. Hamburg stad har efter en internationell anbudsprocess beslutat att sälja 25,1 procent av sina aktier i Hamburgische Electricitäts-Werke AG (HEW) till Vattenfall AB.
   Enligt uppgift är detta Vattenfalls hittills största utlandsaffär, köpeskillingen uppges vara drygt 7,5 miljarder kronor. Vattenfall blir nu också ägarpartner till Sydkraft i HEW, och indirekt även delägare i Sydkraft. Sydkraft äger idag 20 procent av HEW och HEW äger 16 procent av Sydkraft.
   Hamburg stad kommer också att placera sina återstående 25,1 procent av aktierna i ett partnerskap med Vattenfall för att gemensamt kontrollera 50,2 procent av aktierna i HEW. Avsikten är att HEW ska utgöra plattformen för Vattenfalls framtida aktiviteter i Tyskland, såsom försäljning, handel, produktion etc.
   Några kommentarer från avtalsparterna:
   - Avregleringen av den tyska elmarknaden har många likheter med den i de nordiska länderna. Vår erfarenhet från de konkurrensutsatta skandinaviska marknaderna inom försäljning, handel, distribution och
produktion, i förening med HEW:s starka position och innovativa idéer beträffande hushålls- och industrikunder i Tyskland ger oss ett gott utgångsläge, kommenterar Jörgen Andersson, styrelseordförande för Vattenfall AB.
   - För Vattenfall är detta ett avgörande steg in på den tyska
energimarknaden. HEW:s och Vattenfalls förenade krafter kommer att bli
mycket betydelsefulla på den framväxande avreglerade och extremt
konkurrensutsatta europeiska kraftmarknaden, säger Vattenfalls vd
Carl-Erik Nyquist.
   - För Hamburg stad är det viktigt att vi har hittat en partner till HEW som kommer att garantera bolagets fortsatta styrka, och det är också viktigt att vi uppnått en lösning där Hamburg kommer att utgöra basen för vidare expansion i Tyskland, kommenterar staden Hamburgs borgmästare Ortwin Runde.
   - Vattenfalls tyska dotterbolag Vasa Energy, som har positionerat sig som en oberoende aktör på den tyska marknaden, avses bli integrerat i HEW:s tyska strategi och komplettera företaget, särskilt genom sitt omfattande kontaktnät gentemot kommuner och deras lokala energibolag. Därigenom blir partnerskapet ännu mer konkurrenskraftigt, fortsätter han.

Bidrag till nya vindkraftverk
(ERA 991115) Energimyndigheten har beviljat drygt 6 miljoner kronor i bidrag till sex vindkraftverk i södra Sverige. Dessa ligger i Ystad, Karlshamn och på Öland, och kan producera sammanlagt 10,89 GWh el om året. Det motsvarar hushållselen till 5 450 lägenheter i flerbostadshus.
   Bidragen gäller följande projekt: Sydsvenska Vind i Skurup AB vill bygga ett vindkraftverk på fastigheten Sövestad i Ystad. Verket ska ha en effekt på 1 000 kW och vara klart under augusti år 2000. Karlshamns Energi Elförsäljning AB vill bygga tre vindkraftverk på fastigheten Gunnön i Karlshamn, alla tre ska vardera ha en effekt på 750 kW och ska vara klara under maj år 2000. Borgholms Energi AB vill bygga två vindkraftverk med en effekt på 750 kW vardera. Verken ska vara klara under februari år 2000.
  Det officiella målet för ny vindkraft i Sverige är 0,5 TWh på fem år räknat från 1998. Hittills har stöd beviljats till 194 verk. Det kommer att ge ett tillskott på 0,286 TWh el.

Svenskt ägande i tjeckiskt elverk
(ERA 991115) En extra bolagsstämma i det lokala tjeckiska eldistributionsbolaget Vychodoceska Energetika (VCE) har godkänt försäljningen av 32 procent av aktierna från ägarkommuner till Vattenfall. Det var i en dialog med Vattenfall som de cirka 1 000 lokala kommunerna i Östböhmen i maj beslutade att sälja sina andelar under förutsättning att regeringen godkände affären.
   VCE är ett av åtta distributionsföretag i Tjeckien. Vattenfall har varit delägare sedan 1997, hittills med över 9 procent plus de kontrakterade 32 procenten registrerade kommunala aktier samt en styrelsepost. Med denna ökade ägarandel uppgår Vattenfalls totala ägande till över 41 procent.

Ny vd för Finergy
(ERA 991111) Juhani Santaholma blir ny vd för den finska Energibranschens Centralförbund. Energibranschens Centralförbund Finergys nuvarande verkställande direktör Ilmari Peltola avgår enligt sitt arbetsavtal med pension i början av februari nästa år. Finergys styrelse har utnämnt direktör Juhani Santaholma från Fortum Power and Heat Oy till ny vd. Santaholma tillträder tjänsten vid Finergy den 1 januari år 2000 och tar över befattningen som verkställande direktör den 1 februari 2000.
   Vicehäradshövding Santaholma har sedan år 1967 varit verksam vid Imatran Voima Oy, sedermera Fortum Power and Heat Oy, senast som medlem i ledningsgruppen och dessförinnan som direktör för juridiska avdelningen och sekreterare för förvaltningsorganen. Santaholma svarade även för att kärnkraftssamarbetet mellan IVO och TVO kom igång på 1980-talet, och verkade sedermera som vice VD och VD för Perusvoima Oy.
   Santaholma är ordförande för energikommissionen och klimatarbetsgruppen vid Internationella handelskammarens (ICC) samt medlem i arbetsutskottet vid ICC:s avdelning i Finland. Han har varit sekreterare och generalsekreterare för internationella energirådets (World Energy Conference, WEC) avdelning i Finland och han är nu medlem i arbetsutskottet i Energiforums styrelse.

Klartecken för Polenlänken
(ERA 991111) Miljödomstolen i Växjö har lämnat sin dom i vattenmålet om Polenlänken SwePol Link. Beslutet innebär tillstånd enligt vattenlagen att lägga de aktuella kablarna (återledarna) på svenskt territorialvatten - vilket kan göras utan att vänta tills domen vinner laga kraft.
   Vattendomen i Polenlänk-målet kom redan i december 1998. Därmed kunde kabelutläggningen starta i maj 1999. F örst lades huvudkabeln ut i det svenska territorialvattnet. Vattendomen överklagades hos Miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt, som i juni kom med ett utslag som innebar att domen förklarades ogiltig och ärendet återförvisades till Miljödomstolen. Detta medförde att kabelarbetena avbröts på svenskt territorialvatten. Ny förhandling i Miljödomstolen ägde rum 6 oktober 1999 och idag kom dess utslag.
   Den nya vattendomen innebär tillstånd enligt vattenlagen för att lägga de aktuella kablarna i svenskt territorialvatten samt ett så kallat verkställighetsförordnande. Detta innebär att resterande kabelarbeten kan fullföljas utan att avvakta att domen vinner laga kraft, dvs.
att hela projektet SwePol Link kan slutföras.
   - Efter den behandling som har ägt rum i Miljödomstolen är utslaget vad vi förväntade oss och vi är därför nöjda, säger Allan Lundberg, teknisk direktör i Svenska Kraftnät och styrelseordförande i SwePol Link AB.
- Vi räknar nu med att kunna slutföra hela projektet inom cirka två månader och börja provdriften under januari år 2000. Planerna är vidare att kommersiell drift av länken ska starta i april år 2000.

Vattenfall lanserar nya elkontrakt
(ERA 991110) Vattenfall AB öppnar på måndag handel med nya finansiella elkontrakt i svenska kronor och svenskt prisområde.
   - Det är naturligt för oss att bidra till utvecklingen av elmarknaden både hemma i Norden och ute i Europa, säger försäljningsdirektör Jan C Johansson hos Vattenfall.
   -  Vi som stor aktör har bara att vinna på de möjligheter till aktiv riskhantering som en mer utvecklad finansiell elmarknad ger. En utvecklad marknad förbättrar självklart även våra möjligheter till riskhantering och attraktiva lösningar för våra kunders räkning.
    Handeln startar måndag den 15 november och Vattenfall kommer kontinuerligt att ställa priser för de mer likvida produkterna. Både löpande priser och slutkurser kommer att distribueras till aktörerna via Reuter och Montel.
   - Vi vill ge aktörerna ett alternativ till att handla i norska kronor med ett syntetiskt framräknat systempris som avräkningspris, säger Klas Liljegren som är ansvarig för elhandeln på Vattenfall.
   -  Våra kontrakt ger aktörerna möjlighet att säkra sig mot prisområdes- och
valutarisker. Att kontrakten dessutom handlas med Vattenfall som motpart och med ramavtal enligt internationell standard mellan aktörerna minskar riskerna ytterligare.
   Vattenfall är sedan tidigare en av tre market makers för de långa kontrakten på NordPool och kommer på förfrågan att erbjuda handel även i andra valutor eller prisområden om det finns intresse för detta på marknaden. Vattenfall är även delägare i den holländska elbörsen APX.

Bredband på stamnätet
(ERA 991109) För ca två miljarder kronor kan man bygga ett nationellt kommunikationsnät av optofiber huvudsakligen i kraftledningar. Nätet kan få högsta möjliga kapacitet för tele, dataöverföring etc med måttliga ytterligare investeringar. Det konstaterar Svenska Kraftnät i en utredning som utförts på begäran av regeringen. Utbyggnaden ska täcka samtliga svenska kommuners huvudorter. I dessa orter bor ca 5,5 miljoner människor.
   - Att dra optokablar på kraftledningar har visat sig vara en både effektiv och driftsäker metod. På detta sätt kan ett rikstäckande optonät för kommunikation bli betydligt billigare än vad man tidigare trott, säger Svenska Kraftnäts generaldirektör Jan Magnusson i en kommentar till utredningen.
   Utredningen visar att det går att på fyra à fem år bygga ett nationellt optokabelnät som uppfyller detta villkor. Kostnaden beräknas bli relativt liten: 1,7 till 2,0 miljarder kr för ett passivt nät, som innebär att det är möjligt att hyra ut så kallad svart fiber. Kostnaden beror på hur många optofibrer som ingår i kabeln.
   Om det i stället blir aktuellt att hyra ut kapacitet för kommunikation som andra nätoperatörer gör, tillkommer mellan- och ändutrustning för optonätet. Denna beräknas totalt kosta ytterligare ca 1,7 miljarder kr. Därmed kan man få ett kommunikationsnät med den högsta kapacitet som är möjlig med dagens teknik.
   Utbyggnaden beräknas ske på topplinorna i stamnätet för elkraft, som ägs av Svenska Kraftnät, samt i regionala nät. Sista sträckan fram till tätorterna består av nedgrävd kabel. Där detta blir alltför dyrt kan radiokommunikation vara ett mer ekonomiskt alternativ att utnyttja fram till tätorterna
   - Den lösning som Svenska Kraftnät föreslår är elegant, snabb och väldigt billig i jämförelse med de mer eller mindre fantasifulla förslag till bredbandsutbyggnad som förekommit i debatten, kommenterar näringsminister Björn Rosengren.
   -Vi skall titta noga på förslaget, som är av stort regionalpolitiskt intresse, oc h se vilka delar vi kan infoga i regeringens IT-proposition som kommer i början av nästa år.
   Utredningen fick genast kritik från flera håll. En synpunkt var att man bara ansluter kommunerna och att frågan om bredbandig anslutning av hushållen fortfarande är olöst. En annan synpunkt var att den bandbredd som utbyggnaden skulle ge inte kommer att räcka till om ett par år, när företag och hushåll vill använda bredbandiga anslutningar för bildtelefoni, videokonferenser och överföring av videofilm.

Heden kräver lägre nätpris
(ERA 991103) Avgiften till elnätsföretagen borde vara uppemot tio procent lägre. Det anser nätregleringschefen Håkan Heden, överdirektör på Energimyndigheten, som nu ska granska monopolbolagen hårdare.
Elenergipriset har redan blivit betydligt billigare i takt med avreglering och ökad konkurrens, noterar han - i samma andetag som han underlåter att nämna att en tredjedel av det pris kunden ser på sin elräkning utgörs av skatter (energiskatt och moms). Men nätpriserna ska ner:
   - I princip säger vi nej till alla prishöjningar från nätbolagen, säger Håkan Heden, överdirektör på Energimyndigheten, som anser att eldistributörerna tar ut alldeles för höga avgifter från konsumenterna.
   I år har 36 elnätsbolag av dryga 200 höjt priset. I samtliga fall utom ett har Energimyndigheten förelagt bolagen att återta prishöjningen. Men bolagen har valt att överklaga till länsrätten och någon gång nästa vår väntas de första domarna falla.
   I radions luncheko 1 november, säger SvELs informationschef Peter Fogelklou att det kan finnas förklaringar till prisnivån som har att göra med extraordinära kostnader som sammanhänger med att man gör den här reformändringen av elmarknaden, som sammanhänger med att man förbereder sig inför millennieskiftet o s v.
   I Rapport, samma dag, säger Thomas Gustafsson, Birka Elnät, att alla investeringar på nätsidan är stora och måste planeras i god tid.
Ledaren i nummer 11 av ERA innehåller en fyllig branschkommentar till Hedens utspel.
Bengt Magnusson

Energianvändningen ökar
(ERA 991103) Energianvändningen ökar - men långsammare än industriproduktionen. Det menar Energimyndigheten i en prognos över energiförsörjningen åren 1999 - 2001.
   Energianvändningen i Sverige väntas öka med knappt 3 procent från 1998 till 2001 om bruttonationalprodukten växer med 10 procent. Industrins energianvändning ökar med 2,3 % medan industriproduktion ökar med 12 %.    Kortsiktiga förändringar i energianvändningen och i elproduktionen påverkas främst av den ekonomiska konjunkturen och då främst industriproduktionens utveckling samt av vädret. Enligt Konjunkturinstitutets (KI) prognos kommer BNP att växa med sammanlagt 9,7 % från 1998 till 2001.
   Energimyndigheten beräknar att energianvändningen ökar från 483 TWh 1998 till 497 TWh 2001, vilket betyder 2,9 %. Halva ökningen beror på att 1998 var varmare än normalt. Det minskade energin för uppvärmning. I prognosen har däremot förutsatts att åren 2000 och 2001 har normala temperaturer.
   Energianvändningen för bostäder och service förväntas därför kraftigt från 155,5 TWh år 1998 till 159,7 år 2001. Användningen av el var 70,3 TWh 1998 och beräknas bli 72,6 TWh år 2001.
   I industrin beräknas energianvändningen öka från 150 TWh år 1998 till 153,5 TWh år 2001 dvs 2,3 %. Ökningstakten i energianvändningen förutsätts alltså bli avsevärt lägre än ökningstakten för industriproduktionen, som är 4 % i snitt och 12 % sammanlagt under perioden. Detta är en långsiktig trend som förväntas fortsätta. Den specifika energianvändningen dvs. förbrukade kWh per krona förädlingsvärde antas minska med 5 % under perioden.
   Den svenska elproduktionen påverkas av nederbörden. År 1998 var nederbördsrikt och elproduktionen uppgick till 155 TWh. Vattenkraften svarade för 74 TWh. Elexporten detta år var 11 TWh. Om 2001 blir ett normalår beräknas produktionen av vattenkraft uppgå till 64 TWh och Sverige importera ca 4 TWh el. Elproduktionen uppgår till 143 TWh efter den beslutade avställningen av Barsebäck I.
   Bensinförbrukningen minskar. Det beror på att andelen dieselbilar ökar. Totalt beräknas transportsektorn öka energianvändningen med 1,8 % under perioden. Transportsektorn väntas stå för 43 % av energisektorns utsläpp år 2001.
   Under perioden 1998 - 2001 beräknas koldioxidutsläppen öka med 1,2 miljoner ton eller dryga 2 %. Ökningen beror till stor del på att prognosen förutsätter att åren 2000 och 2001 blir normala i temperatur- och klimathänseende. Den ekonomiska tillväxten bidrar också till ökningen.
   Tioårsperioden 1989 - 1998 har Sverige varit nettoexportör av el med ett årsgenomsnitt på 1,6 TWh. Den el Sverige exporterar till Danmark, Tyskland
och Finland är koldioxidfri. Vissa perioder importerar Sverige el. Importen från Danmark, Tyskland och Finland ersätter vanligen el som om den producerats i Sverige skulle ha varit fossil.
   - Prognosen är kortsiktig och resultaten speglar den aktuella konjunkturutvecklingen och är inget underlag för att bedöma den långsiktiga utvecklingen av energisystemet. Den trendmässiga energieffektiviseringen av den svenska ekonomin och industriproduktionen väntas dock fortsätta, säger Håkan Heden, överdirektör vid Energimyndigheten.
   Mer info: http://www.stem.se

Vattenfall på offensiv i Sydsverige
(ERA 991102) Vattenfall Elnät Service AB (VESAB) har öppnat nya lokalkontor i Malmö och Karlshamn. Därmed flyttar Vattenfall fram positionerna ytterligare i Sydsverige.
   - Det finns en allt starkare efterfrågan på elentreprenadtjänster i det här området. Vår strävan är att finnas där kunderna finns, säger VESAB:s vd Arne Larsson. De båda nyetableringarna kommer att avsevärt stärka Vattenfalls marknadsföring av helhetslösningar när det gäller energi, som innebär att kundföretaget överlåter till leverantören att lösa hela eller delar av sitt behov av energi och underhåll till leverantören.
  - Det vi erbjuder är t ex underhåll av elanläggningar, besiktningar, skogstjänster och termografering, det vill säga kontroll av elanläggningar med hjälp av värmefotografering, säger platschefen i Malmö Lars Gunnarson.
   - Vi vet att vi är mycket konkurrenskraftiga inom de här specialiteterna, och marknaden i Sydsverige har signalerat ett växande behov av sådana kvalificerade tjänster. Etableringarna är ett naturligt steg när vi vill hitta och serva kunderna ännu bättre i den här delen av landet, säger Lars Gunnarsson.
   För Karlshamnskontoret blir den första stora uppgiften att underhålla och hålla beredskap för Polenkabeln. Vattenfall Elnät Service AB har samlat alla Vattenfalls resurser för underhåll och byggnation av elanläggningar på spänningsnivåer från 0,4 till 400 kV. Bolaget har cirka 1000 anställda över hela landet. Huvudkontoret ligger i Trollhättan.

Sydkraft justerar elpriset
(ERA 991029) Fortfarande har många kunder valt att avstå från att binda sitt elpris. Nu sänker Sydkraft priset för de flesta i denna grupp. För en eluppvärmd villa innebär sänkningen cirka 850 kronor i besparing per år. Men det går att göra ännu större besparingar. Dels kan man binda sitt elpris, dels se över sin energianvändning.
   För kunder som använder väldigt lite el, under 2 400 kilowattimmar per år, innebär den nya priskonstruktionen en liten höjning.
   - Men även dessa kunder kan spara pengar genom att binda sitt avtal, säger Björn Olsson, marknadschef för privatmarknaden på Sydkraft Försäljning.
   - Det är viktigt att påpeka att de riktigt stora besparingarna ligger i att se över sin energianvändning. Vi erbjuder alla våra kunder som tecknar avtal på två till fem år Personlig Energirådgivning. Över 75 procent av alla nya kunder väljer detta kostnadsfria erbjudande där man får en analys av sin elanvändning och löpande råd om hur man kan sänka sin energinota. Det kan vara värt tusenlappar för kunder i elvärmevillor.
   Den nya priskonstruktionen innebär en sänkning på cirka 20 procent av den konkurrensutsatta delen av elpriset, men en höjning av den fasta grundavgiften för dem som inte valt att binda sitt elpris. I och med denna ändring har alla Sydkrafts avtal med fast pris samma konstruktion.
   Mer info: http://www.sydkraft.se

39 000 har bytt till Statoil
(ERA 991028) Inför avregleringen av elmarknaden den 1 november har 39 000 elkunder valt att byta till Statoil, varav drygt 30 000 har tillkommit bara under den senaste månaden.
   - Vi räknar med att få ytterligare några tusen nya elkunder fram till
den 1 november, då vårt nuvarande erbjudande löper ut, säger Elisabet
Limmergård projektledare på Statoil Elektricitet.
   Statoils rörliga elpris för oktober är 15,9 öre (exklusive energiskatt och
moms) medan priset vid ettårigt avtal är 16,4 öre (exklusive energiskatt
och moms). I motsats till de flesta elbolag tar inte Statoil ut
någon fast avgift.
   Mer info: http://www.statoil.se

Sydkraft samarbetar med Kinnevik
(ERA 991028) Sydkraft har beslutat att ansluta sig till bonus- och förmånsprogrammet Collect, med möjlighet till ett frivilligt och kostnadsfritt medlemskap. Redan före Sydkrafts beslut var en halv miljon svenska konsumenter medlemmar i Collect, vilket är ett företag i Kinnevik-gruppen.
   - På olika sätt fångar vi upp olika krav och förslag från våra kunder. Ständigt återkommer önskemål om att de vill belönas för att de är trogna, att de betalar i rätt tid eller liknande. Därför har vi bestämt att vi ska vara bäst på bonus och förmåner för elkunderna, berättar Björn Olsson, marknadschef på konsumentdivisionen inom Sydkraft Försäljning.
   I konkurrensen på elmarknaden har priset varit det mest avgörande för kundernas köpbeslut. Men priset har snart spelat ut denna roll, menar Sydkraft. Kunderna kommer i allt större utsträckning att efterfråga ”rätt” produkt till ”rätt” pris. Utvecklingen blir densamma som för bensinbolagen där prisskillnaderna mellan bolagen är små. Under tio procent av kunderna väljer lågprisalternativen utan service på bensin, och Sydkrafts undersökningar visar en liknande trend för elbranschen när prisskillnaderna minskar i den takt de nu gör.
   Collect ger medlemmen bonuspoäng på det de betalar till partnerföretagen för telefoni, Kabel-TV, Internet, resor samt inköp med Collect VISA-kort och snart också på elinköpen. Genom att samla poäng på mer eller mindre vardagliga utgifter, ökar poängantalet snabbt för kunden. Poängen kan användas för inköp av varor och tjänster som antingen är helt fristående från företagens sortiment eller specialerbjudanden från företagen. Samarbetande företag är idag Tele2, ViaSat, Comviq, Kabelvision samt BIG Travel och nu också Sydkraft. Collect är dessutom i förhandlingar med företag i flera olika branscher för att snabbt utvecklas till att bli marknadens starkaste multipart-nerprogram som täcker in hushållsbudgeten.
   - Ett multipartnersystem är det bästa för både kunden och oss. Kunderna vill samla bonus på så mycket som möjligt. För oss handlar det om att dela samkostnader med flera för att det ska bli kostnadseffektivt, säger Björn Olsson.
   Lanseringen av Collect sker successivt men redan i vinter kommer Sydkrafts villakunder som köper el för uppvärmning att erbjudas medlemsskap. Alla som redan är medlemmar kommer att få ett förmånserbjudande och större kunder får alltså en bonus på sina elinköp.
   - Vid lanseringen är det cirka 200 000 elkunder. Men det ska bli fler, säger Björn Olsson.

Stockholms kommun kund hos Sydkraft
(ERA 991022) Gatu- och Fastighetskontoret i Stockholm har valt Sydkraft som elleverantör. Avtalet, som sträcker sig över 2 år, gäller leverans av totalt 100 GWh.
  -  Att vi väljer Sydkraft beror, förutom ett bra pris, främst på deras avancerade möjligheter att leverera statistik som vi kan ha som underlag för energieffektiviseringar och för deras möjligheter till EDI-fakturering, säger Lars Callemo, fastighetschef på Gatu- och Fastighetskontoret i Stockholm.
  - Det är självfallet ett viktigt avtal för oss, säger Rickard Söderström, försäljningsansvarig på Sydkraft. Vi kommer nu att leverera till ett 100-tal fastigheter i Stockholm, bland annat Stadshuset, Kulturhuset och en av Hötorgsskraporna.
   Via Energidialog, som är Sydkrafts analys- och uppföljningssystem, ska Gatu- och Fastighetskontoret också få aktuell information om elanvändningen i samtliga anläggningar. Snabbhet och tillgänglighet ska göra att man får ett fastare grepp om de dagsaktuella energifrågorna, och därmed också om energikostnaderna.

Preem säljer el från Graninge
(ERA 991022) Ett samarbetsavtal har träffats mellan energibolagen Preem och Graninge. Preem startar elförsäljning till sina kunder. Graninge står för elanskaffning och administrerar verksamheten.
   Preem kommer att offensivt marknadsföra el till sina nuvarande kunder. Marknadsföringen kommer inledningsvis att riktas till Preems 200 000 oljekunder.
   Lars Nelson, Preems verkställande direktör, kommenterar uppgörelsen:
   - Nästan alla våra kunder använder både olja och el. Allt vad de behöver för att värma sitt hus eller driva sin industri, ska de kunna köpa av oss. Vare sig det gäller oljeprodukter, el, underhåll eller installationer.
   - Vi hoppas att våra kunder ger oss förtroendet att vara deras rådgivare i alla frågor som rör energianvändning. Vi har unika resurser att erbjuda. Preems serviceorganisation är redan en av Sveriges största när det gäller service och installationer av värmesystem för villor, fortsätter Lars Nelson.
Graninge som partner innebär en säkerhet för oss och våra kunder. Vi vet att Graninge kommer att sköta administrationen på ett betryggande sätt, säger Lars Nelson vidare.
   - Preem är det oljebolag i Skandinavien som gör mest för att minska de skadliga effekterna av sina produkter. Exempel på det är att vi levererar Europas renaste diesel och vi säljer mer RME (s k rapsolja) än något annat bolag i Sverige. Graninges kraftfulla miljöengagemang skapar förutsättningar för att vi tillsammans ska kunna driva på utvecklingen mot mer miljöanpassade energilösningar.
   Bo Källstrand, Graninges vd och koncernchef, säger:
   - Vi är glada åt det här samarbetet, som kommer att ge ökade volymer. Tillsammans med Preem kan vi utveckla nya erbjudanden som är anpassade till småhusägarnas olika typer av uppvärmningssystem. Vi kommer att fortsätta på vår inslagna väg med att erbjuda kunderna produkter för sänkt energiförbrukning och dessutom minskad miljöbelastning.

Lunds Energi köper nytt datasystem
(ERA 991021) Energy Opticons system för datoroptimerad produktionsplanering, lastprognoser och elhandel, röner fortsatt framgång. Nu har även Lunds Energi beställt Energy Optima med moduler för fjärrvärme- och kylprognoser, produktionsoptimering samt elhandel.
   Lunds Energi har ett komplicerat produktionssystem med gasturbin med avgaspanna, kraftvärmeverk, geotermivärmepumpar, konventionella värmepumpar samt värmepumpar som är kopplade till såväl fjärrvärmenät som kylvattennät. Lunds Energi bedriver även sedan länge en avancerad elhandel. Företaget har redan ett system med liknande funktioner som Energy Optima nu kommer att ha, och ska nu alltså byta ut det gamla systemet.
   Energy Opticon har även på sistone fått ett antal nya order och tilläggsorder från andra företag i såväl Sverige och Centraleuropa, vilket innebär att företaget på en månad fått order på programvara i miljonklassen. Se även http://www.opticon.se.

Satsar miljarder på IT
(ERA 991020) Vattenfall blir först i Sverige att i stor skala erbjuda tjänster som inbrottslarm och värmereglering på distans, tjänster som inryms i begreppet ”intelligenta hus”. Vattenfall ska under en treårsperiod investera för att befästa sin position inom den bransch som nu växer fram när IT och energiförsörjning korsbefruktar varandra.
   Inledningsvis får 100 000 hushåll tillgång till funktioner som värmereglering, elfelsvakt, inbrottslarm som kan fjärrstyras, och fakturor med den faktiska elförbrukningen. Vattenfall räknar med att 150 000 hushåll kommer att ha de nya tjänsterna redan under nästa år.
   - Vattenfalls forskning och tjänsteutveckling på området intelligenta hus sträcker sig tillbaka till 1993 och vi ligger sannolikt längst fram i världen idag, säger Carl-Erik Nyquist, vd och koncernchef.
   - Intelligenta hus är ett strategiskt område för Vattenfall som vi investerar kraftfullt i, sammantaget handlar det om flera miljarder kronor den kommande treårsperioden.
   - Ny teknik och nya kundbehov öppnar intressanta möjligheter och det pågår en intensiv utveckling kring intelligenta hus, konstaterar Jan C. Johansson, Vattenfalls försäljningsdirektör.
   - Att ett svenskt bolag ligger långt framme inom ännu ett IT-relaterat område höjer inga ögonbryn. Det ovanliga är att ett företag med våra resurser och vårt kunnande ligger främst i spåret, både tekniskt och med att kommersialisera en ny, strategisk marknad. Vår satsning innebär att intelligenta hus lämnar provköket och nu blir till verklighet.
   Det är ett fristående, nybildat dotterbolag - Sensel AB - som ska tillhandahålla infrastrukturen, vari Vattenfall och andra leverantörer kommer erbjuda tjänster och produkter. Bedömare menar att Nordenmarknaden för intelligenta hus totalt kan vara värd omkring 15 miljarder kronor inom tre år. Vattenfall kommer efter den inledande satsningen i Sverige och Norden fortsätta i övriga länder där verksamhet finns.

Sydkraft köper Härnösand
(ERA 991020) Kommunfullmäktige i Härnösand godkände på måndagskvällen förslaget från styrelsen i Härnösand Energi & Miljö om att sälja sin elförsäljningsrörelse till ett nytt bolag som delägs av Sydkraft.
   Sydkraft kommer att bli Härnösand Energi & Miljö (HEMAB):s partner inom elförsäljning. Parterna bildar ett nytt försäljningsbolag, med säte i Härnösand, som kommer att ägas till 25 procent av HEMAB och till 75 procent av Sydkraft. Bolaget tar över elförsäljningsrörelsen från Härnösand Energi & Miljö den 1 januari 2000 för 45 miljoner kronor. Det nya bolaget, som ska heta HEMAB Elförsäljning AB, kommer vid starten att ha drygt 16 000 kunder och beräknas sälja cirka 360 gigawattimmar första året.
   - Det nya bolaget ska växa på elmarknaden i regionen. Vi tror att kombinationen mellan stark lokal förankring och en välutvecklad produktutveckling hos en stor industriell partner kommer att göra att vi lyckas, säger Sigge Tjärnlund, vd i Härnösand Energi & Miljö.
   -  Vi sätter dessutom stort värde på att uppgörelsen innebär möjligheter för Härnösand Energi & Miljö att inleda samarbete med Sydkraft inom andra områden som datakommunikation med optofiber, fortsätter han.
   - Vi ser förvärvet av majoriteten i elförsäljningsbolaget som en förstärkning av vår etablering i Mellannorrland där vi funnits i Sundsvall sedan 1993, kommenterar Sydkrafts koncernchef Lars Frithiof.
   - Vi räknar med att samarbetet med Härnösand Energi & Miljö ska kunna utvecklas inom flera områden som förstärker både vår egen och Härnösand Energi & Miljö:s långsiktiga konkurrensförmåga.

Eskilstuna går inte ihop med Västerås
(ERA 991018) Måndagen den 18 oktober stod det klart att det inte blir någon fusion mellan energibolagen i Eskilstuna och Västerås. Efter ett försök att rädda projektet tvingades den politiska majoriteten i de två kommunerna konstatera att ett samgående var omöjligt mellan Eskilstuna Energi & Miljö och Västerås Vatten och Energi.
   Enligt uppgift drog sig Eskilstuna kommun ur affären sedan det stod klart att Västerås stad skulle äga 64 procent av aktierna i det nya bolaget. Därför lades nya krav fram på bättre minoritetsskydd. Men företrädarna för Västerås sade nej.
   Ser man det strikt ekonomiskt tjänar Eskilstuna kommun på att det inte blev någon sammanslagning mellan Energi och miljöbolaget och Västerås Energi och vatten AB, åtminstone på kort sikt. Nästa års budget pekar på en vinst på 60 miljoner för kommunens energibolag. Skulle det blivit en sammanslagning beräknades vinsten bara till 40 miljoner för kommunen.
   Årets vinst blir troligen högre än beräknat. Budgeten för 1999 pekade på en vinst på 62 miljoner kronor, men bokslutprognosen pekar mot 68 miljoner.
   -Förra året gjorde vi mycket stora vinster på elhandeln. Vi räknar inte med att det kan upprepa sig, säger kommunalrådet Nina Jarlbäck, (s)-ordförande i Eskilstuna Energi- och miljö AB.
   Nina Jarlbäck beklagar att det inte blev någon sammanslagning, men hon anser samtidigt att det inte kunde bli någon fusion när inte kommunledningarna kunde enas.
   - Som det ser ut nu kan vi komma överens med Västerås kommun, men vi vet inte vad som händer efter ett val.
   - Trots att fusionen inte blev av har vi lärt mycket av varandra, både i Västerås och Eskilstuna, säger hon. Ett resultat är ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram som de bägge bolagen ska starta till samman med högskolan. Vad det ska innehålla presenterar de bägge bolagen senare i höst.

Ny rapport om omställningen
(ERA 991006) Merparten av det kortsiktiga programmet för att ställa om energisystemet löper enligt planerna. Biokraftvärme, el från vindkraft och energieffektivisering bedöms kunna nå målet som planerat. Lågt elpris i kombination med höga kostnader minskar intresset för att bygga om elvärmda hus till fjärrvärme. Energimyndigheten föreslår nya grepp, som bedöms kunna bidra till att målet kan nås, men tar lite längre tid. Det skriver Energimyndigheten i en rapport om omställningen av energisystemet.
   Det kortsiktiga målet går ut på att kompensera bortfallet av el då Barsebäcksverket stängs. Det ska ske genom att användningen av el i fjärrvärmesystemet, bl a avkopplingsbara elpannor, minskas. Dessutom ska tre TWh ersättas med el från förnybara bränslen och konvertering av elvärmda hus enligt det program för omställning av energisystemet, som
Energimyndigheten ansvarar för. Vidare har Energimyndigheten satt ett eget mål för effektivare energianvändning, 1 TWh.
   Merparten av det kortsiktiga programmet löper enligt planerna. Stöd till kraftvärme har gått till Hofors, Kungsbacka, Eskilstuna, Härnösand, Sala Heby, Lycksele och Piteå. Det motsvarar 77 procent av målet 0,75 TWh. Energimyndigheten bedömer att målet nås till 100 procent.
   Målet för ny vindkraftel är 0,5 TWh. Stöd har hittills beviljats till 182 verk. Energimyndigheten bedömer även här att målet nås. Målet på0,25 TWh för småskalig vattenkraft kommer inte att nås. Intresset har varit lågt p g a tuffa miljökrav för stöd och det låga elpriset.
   Effekterna av programmet för energieffektivisering är svårare att följa upp. Det handlar om teknikupphandlingar, informationskampanjer och energirådgivning. Energimyndighetens eget mål om 1 TWh bedöms kunna nås.
   Konvertering av elvärmda hus till fjärrvärme, med målet 1,5 TWh, kommer inte att uppnås om utbyggnaden fortsätter i samma låga takt som hittills. Lågt elpris i kombination med höga kostnader för konvertering minskar intresset. Regeringen har, på förslag från Energimyndigheten, i budgetförslaget för år 2000 givit möjligheter till såväl samordnad upphandling som att pröva ny teknik. Om dessa åtgärder genomförs så räknar Energimyndigheten med att målet kan uppnås, men inte inom femårsperioden.
   - Vi skapar förutsättningar för att både öka tillförseln av el och minska användningen på tillsammans c:a 2 TWh som planerat. Resten tar lite längre tid. Det beror bl a på låga elpriser och höga kostnader för att bygga om från elvärme till fjärrvärme. Regeringen har, på förslag från Energimyndigheten, i budgetförslaget för år 2000, givit möjligheter till en del nya grepp på detta område, säger Thomas Korsfeldt, gd vid Energimyndigheten.

Tio miljoner till el-lösa
(ERA 991001) Svenska Kraftnät har nu fördelat cirka tio miljoner kronor i bidrag till fastigheter som ännu inte har elanslutning, ett led i den så kallade restelektrifieringen. Det är huvudsakligen fråga om att bygga elledningar fram till ensligt belägna hus med permanent boende människor. Totalt beräknas cirka 140 permanent bebodda fastigheter i Sverige sakna el.
   Nu har 19 fastigheter med tillsammans 57 boende fått bidrag. Det totala antalet ansökningar som kommit in till Svenska Kraftnät är ett femtiotal. De fastigheter som har prioriterats för bidrag har lägst kostnader för elektrifieringen per boende. I allmänhet uppgår bidraget till 90 procent (högst) av den beräknade kostnaden för elanslutningen. I ett fall har man även fått stöd för att skaffa ett dieselaggregat för fastighetens elförsörjning.
   De flesta av de fastigheter som fått bidrag ligger i Dalarnas och Jämtlands län, medan de övriga är spridda över landet. Bakgrunden är att riksdagen i slutet av 1998 beslutade att 10 Mkr/år av Svenska Kraftnäts ekonomiska resultat ska användas under fem års tid för att elektrifiera de fastigheter som idag saknar el.

Lund Eastern köper Nynäshamn
(ERA 991001) Lund Eastern Energi AB har köpt Nynäshamns kommuns aktier i Nynäshamns Energi AB. Kommunens andel i bolaget var 67 procent, och de återstående aktierna ägs av Ösmo elektriska förening. Lund Eastern Energi AB önskaförvärva också dessa aktier.
   Nynäshamns Energis elhandel omfattar i dag ca 14 000 kunder. Nynäshamns Energi är en av delägarna i Kraftringen AB, en allians av elhandelsbolag i Stockholms-regionen med idag ca 50 000 kunder.
   Annette Brodin, vd i Lund Eastern Energi, kommenterar affären:
   - Vi vill stärka vår position i Stockholmsregionen och även få en starka ställning inom Kraftringen. Detta är ett led i Lund Eastern Energis målmedvetna arbete att skapa en allians av elhandelsbolag som tillsammans kan utgöra ettfjärde block på den svenska elmarknaden, ett alternativ till de redan etablerade blocken.
   - Vi räknar med att under hösten få klart uppgörelser med ytterligare ett antal kommuner. Det är påtagligt att många kommuner nu ser starka skäl att välja oss som samarbetspartner på den avreglerade elmarknaden, mot bakgrund av vår förmåga att hantera de olika lokala intressena.
Kommunalrådet Tore Åkerbäck (s) säger:
   - Avtalet vi nu ingått med Lund Eastern Energi AB var det bästa alternativet både för medborgarna i kommunen och för personalen. Kommunen får nu bättre resurser att ägna sig åt det som vi prioriterar: vård, skola, omsorg.
   - Lund Eastern Energi AB har visat att de förstår vikten av en lokal förankring. Kommunen får insyn i bolaget genom en styrelseplats.

Sydkraft auktoriserat
(ERA 991001) Sydkraft Energy Trading AB har auktoriserats som värdepappersbolag av Finansinspektionen, och har som första aktör på marknaden därmed fått ett komplett tillstånd att bedriva handel med energiderivat - terminer, optioner - och valuta för externa kunders räkning liksom, att förmedla affärer med energiderivat mellan olika parter.
   Utvecklingen går mot att större energiförbrukare/företag köper sitt fysiska energibehov till ett pris som är kopplat till det löpande spotpriset på marknaden samtidigt som man prissäkrar sig genom löpande handel med finansiella instrument av standardtyp. Företagen skaffar sig på detta sätt en energiportfölj som löpande ska förvaltas.
   Sydkraft Energy Trading, ett dotterföretag i Sydkraftkoncernen, bedriver bland annat portföljförvaltning för egen räkning och för kunders räkning, såväl koncerninterna som koncernexterna. Främst rör portföljhanteringen el men företaget agerar även inom andra energislag som biobränslen, gas och olja.
   - För oss och vår linje som pådrivande aktör för en väl fungerande energimarknad, är det ett välkommet tillstånd, säger Lawe Wennerholm, vd för Sydkraft Energy Trading.
   - Vi menar att genom att vi ligger under Finansinspektionens tillsyn får vi ett oberoende organ som granskar vår verksamhet och övervakar att vi lever upp till hög kvalitet i vår portföljförvaltning. Vårt eget kvalitetsarbete grundas på metoden Utmärkelsen svensk kvalitet, men kombinationen med Finansinspektionen blir ännu starkare.
   - Det är uppenbart att de nya sätten att handla har tillfört nya risker som måste hanteras med största kompetens. Portföljförvaltningen rycker fram som en kärnverksamhet hos många aktörer och tillsyn under Finansinspektionen borde inte bara vara en hygienfaktor för de som säljer tjänsten, utan ett legalt krav, menar Lawe Wennerholm.
   - Vi kommer inte att förtröttas i vårt arbete för en ännu bättre fungerande finansiell elmarknad, och nu ska vi snarast lämna våra synpunkter på en norsk offentlig utredning, Varederivatutvalget, som i sitt betänkande rekommenderar att varuderivat ska bli föremål för samma lagreglering som andra finansiella instrument. Att elbörsen Nord Pool därvid kommer att ställas under tillsyn av den norska motsvarigheten till Finansinspektionen hälsar vi med mycket stor tillfredsställelse.

Äldre nyheter från 1999 | Nyheter från 1998
Nyheter från 1997 | ERAs hemsida | ERA homepage